Stöd till initiativ för att starta skolor

---

---

---

VEBS stöder föräldrar och samhällen som vill grunda en oberoende Bekenntnisschulen!

De 156 skolor som är medlemmar i VEBS grundades av föräldrar och är oberoende av regionala kyrkor; de anställer endast troende personer (och har rätt att göra det, se § 9 AGG).
VEBS erbjuderstöd för att grunda enskola -den här sidan ger en första översikt!

För alla som verkligen vill grunda en skola finns
- en onlinehandbok om att grunda en skola med många hjälpmedel och mallar för grundande
- och kostnadsfria seminarier och webbseminarier om grundande (information och registrering här).

---

Profil och mål för en protestantisk Bekenntnisschulen

• Undervisning av lärare som är medvetna kristna och som övertygar genom trovärdigheten i sin egen efterföljelse av Jesus.
• Överensstämmelse med utbildningsmålen i den federala staten
• Inriktning av lektionsinnehållet på Bibelns tolkningsram.
• Utbildningsinnehåll enligt en separat läroplan eller enligt den federala statens läroplan, genomsyrad av den protestantiska bekännelsen.

Därigenom förmedling av:

• känsla och orientering samt förmåga att självständigt sätta sig in i andra tolkningssystem.
• Stärkande av personligheten genom en pedagogik baserad på den bibliska människosynen, upplevelse av igenkännande och trygghet samt gränser och krav, vilket resulterar i hög motivation, prestationsvilja och eget ansvarstagande.
• Lära känna evangeliet om Jesus Kristus som livsinriktning och frälsande kraft.

---

Grundläggande principer för protestantiska Bekenntnisschulen

Konfessionella grundskolor är en grundläggande rättighet i vår konstitution (artikel 7). Detta kräver en tydlig religiös beteckning som ska genomsyra hela (!) skolsystemet (enligt den federala förvaltningsdomstolen sedan 1992).

Sedan 1973 har kristna Bekenntnisschulen etablerats i mer än 130 städer i Tyskland och nästan 40.000 daghemsbarn och elever undervisas i 155 grundskolor, gymnasieskolor och yrkesskolor samt 50 daghem. Skolorna (och daghemmen) drivs av ideella föreningar *).

Skolorna är inte sämre än de statliga skolorna när det gäller undervisningsmål, lokaler och akademisk utbildning av lärarpersonalen - i själva verket är Bekenntnisschulen ofta bättre utrustade än jämförbara statliga skolor.
Bekenntnisskolorna står också under tillsyn av de statliga utbildningsmyndigheterna. De undervisar i innehållet i de statliga utbildningsplanerna, förutsatt att detta är förenligt med konfessionen - de får också utveckla sina egna.
Som statligt godkända/erkända ”alternativa skolor" uppfyller de och de certifikat de utfärdar alla statliga krav.
Bekenntnisschulen finansieras delvis av delstaterna, men endast med cirka 50 till 80 procent av alla faktiska kostnader (detta varierar kraftigt beroende på delstat). Som ett resultat av detta tvingas Bekenntnisschulen tyvärr av staten att ta ut skolavgifter, som är jämförelsevis låga och socialt graderade efter inkomst och familjestorlek.

*) eller gGmbHs

---

Bekenntnisskolornas historia

När Israels barn fick ta emot Guds bud på berget Sinai anförtroddes de utbildningsbudet, som från och med då var av grundläggande betydelse i den judiska kulturen.

De mest kända är verserna 6-9 som följer på det berömda ”Shma Yisrael" i 6 Moseboken, vers 4-5, vars grundläggande kännetecken är att det praktiska livet orienteras efter de heliga skrifternas standard. Biblisk utbildning får inte bara vara en form, utan måste nå livets verklighet.

”Och dessa ord som jag i dag befaller dig skall du ta
till ditt hjärta och inpränta dem i dina barn, och du skall tala om dem,
när du sitter i ditt hus och när du går,
när du lägger dig och när du reser dig.
Och du skall binda dem till ett tecken på din hand,
och de skall vara till ett tecken mellan dina ögon,
och du skall skriva dem på stolparna i ditt hus och på portarna."

I Nya testamentet placerades uppdraget att förkunna de goda nyheterna om Jesu frälsning också i ett nära sammanhang med det gudomliga uppdraget att forma unga människors personlighet och orientera deras tänkande, vilket exemplifieras här i brevet till Efesierna (kapitel 6, vers 4).

”Fäder, reta inte upp era barn till vrede, utan uppfostra dem
i Herrens undervisning och tänkesätt (bokstavligen)."

I det så kallade kristna västerlandet utvecklades skolan sedan ur kyrkornas dopundervisning, som tillsammans med influenser från den grekisk-romerska kontexten hade en andlig och filosofisk inriktning fram till medeltiden och som främst var förbehållen barn från rika familjer fram till medeltiden. I slutändan var det främst kristna pedagoger som arbetade för att göra utbildning tillgänglig för alla.

Överallt där människor i Jesu kyrkas historia upptäckte de enorma dimensionerna av Kristi frälsning och rördes att föra den vidare, växte samtidigt intresset för kristen utbildning hos dem.

I sin essä ”Till rådsherrarna i alla tyska städer, så att de kan grunda och upprätthålla kristna skolor", nämner Martin Luther grundandet av kristna skolor som ett av de främsta målen för föräldrar, kyrkan och myndigheterna.

Johann Amos Comenius, biskop i den Böhmiska brödraförsamlingen, blev en pionjär inom mediepedagogiken på 1600-talet med sin illustrerade lärobok ”Orbis pictus", som användes i skolor runt om i världen i över 250 år. Hans mål var att göra världen begriplig ur Guds perspektiv. Hans ”Stora didaktik" är en av de första läroböckerna i modern pedagogik.

August Hermann Francke, en präst som grundade skolor i Halle an der Saale omkring 1700, anses vara den konfessionella skolrörelsens fader. I hans skolor kunde även icke förmögna elever och flickor gå. Hans övergripande andliga syn på utbildning ledde till att han utvecklade pedagogiska innovationer som fortfarande är trendsättande idag. Genom att föra in realia i klassrummet gjorde han undervisningen levande. För Francke måste den kristet orienterade undervisningen vara en förberedelse för livet. Därför var yrkesorienteringen så viktig: det fanns verkstäder i hans skolor. Samtidigt skickade han ut sina elever i världen med ett andligt uppdrag. De första missionärerna i den nya missionshistorien var ”elever" i hans skolor. Och det var på hans initiativ som det första moderna missionssällskapet grundades.

Friedrich Spittler, grundaren av Baselmissionen och St. Chrischona Pilgrim Mission, grundade tillsammans med Heinrich Zeller det första schweiziska lärarseminariet i kombination med en kristen skola på slottet Beuggen i Baden 1820. Männen hade insett att det ”inte räckte med att skicka missionärer till fjärran länder" när behovet i det egna landet var så stort.

Pionjären inom Inland Mission och grundaren av Rauen Haus, Johann Heinrich Wichern, arbetade också för kristna skolor.

I regionen Bergisches Land arbetade rektorn Friedrich Wilhelm Dörpfeld aktivt för kristen undervisning.

Och i Nederländerna grundade Abraham Kuyper, senare inrikesminister och grundare av Free University of Amsterdam, rörelsen ”Skolor med Bibeln". Detta hänger samman med att offentliga skolor och statliga skolor än idag finansieras lika mycket av staten. Detta gör det möjligt för kristna Bekenntnisschulen i Nederländerna att driva sina egna statligt erkända utbildningscollege.

---

Rättslig grund

”Bekenntnisschulen" har fått sitt namn efter en juridisk kategori i Basic Law inom vilken ”elementary schools" (idag: grundskolor) också kan drivas av föräldrar under icke-statlig sponsring.

Detta är ett uttryck för grundläggande rättigheter som rätten till religionsfrihet och föräldrarnas rätt till utbildning. Dessa grundläggande rättigheter är så starka att konstitutionen föreskriver undantag från den exklusiva driften av grundskolor av statliga leverantörer.

Förutsättningen för att få tillstånd är att man ”inte släpar efter" (dvs. inte är sämre än) de statliga skolorna när det gäller ”undervisningsmål och resurser" - vilket innebär att undervisningens kvalitet, lokaler och utrustning, undervisningsmål och innehåll ska vara jämförbara - samt att lärarnas akademiska utbildning ska vara ”likvärdig".

Dessutom innebär den möjliga nivån på skolavgifterna att det inte bör finnas en skola bara för de rika.

Som ”alternativa skolor" erkända av staten ersätter fristående Bekenntnisschulen närvaro i statliga skolor (obligatorisk skolgång), men de är också föremål för tillsyn av de statliga utbildningsmyndigheterna.

En förutsättning för ”Bekenntnisschulen" är att konceptet präglas av en underliggande ”bekännelse". Denna kännetecknas av att den innehåller en ”sluten världsåskådning som omfattar alla livets områden". Det är obligatoriskt att all undervisning skall präglas av denna världsåskådning. Detta gäller den tillämpade pedagogiken och den meningsfulla inriktningen av lektionsinnehållet.

Bekenntnisskolorna måste också undervisa om de allmänna pedagogiska principerna. Av detta skäl omfattas det undervisningsinnehåll som föreskrivs i de statliga utbildningsplanerna. Undervisningen vid en Bekenntnisschulen får främja trossamfundet, men den får inte vara indoktrinerande utan måste säkerställa fri åsiktsbildning, utveckling av personlig identitet och konfrontation med andra tolkningar.

Rättsliga källor: Grundlagens artikel 7, paragraferna 4 och 5 samt de två relaterade domarna från den federala förvaltningsdomstolen 6 C 3.91 om Bekenntnisschulen och 6 C 5.91 om ideologiska skolor av den 19 februari 1992.

---

Bekännelser från de protestantiska Bekenntnisschulen i VEBS

Organisationerna för de Bekenntnisschulen som är medlemmar i VEBS är oberoende.

Gemensamt för dem alla är dock den konceptuella kopplingen till Bibeln som grund. Samspelet inom skolan, den pedagogik som tillämpas och inriktningen på undervisningsinnehållet är alla inriktade på detta.

Alla oberoende protestantiska Bekenntnisschulen som grundats efter 1992 bekänner sig till den tyska protestantiska alliansens gemensamma trosgrund utöver den apostoliskatrosbekännelsen, eftersom dessa tillsammans förklarades 1992 i en vägledande dom av den federala förvaltningsdomstolen som en tillräcklig grund i den mening som avses i artikel 7 paragraf 5 i grundlagen. Äldre skolor, t.ex. Georg-Müller-Schulen i Bielefeld, har något annorlunda, separata trosbekännelser.

Apostoliska trosbekännelsen (Apostoliska trosbekännelsen)

Jag tror på Gud,
Fadern, den Allsmäktige,
Himlens och jordens Skapare.

Och till Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
avlad av den helige Ande,
född av jungfru Maria,
lidit under Pontius Pilatus,
korsfästs, dött och begravts,
nedstigit i dödsriket,
uppstått från de döda på tredje dagen,
uppstigit till himlen;
han sitter på Gud Fader den Allsmäktiges högra sida;
därifrån skall han komma för att döma
de levande och de döda.

Jag tror på den helige Ande,
den heliga katolska (protestantiska: kristna[1]) kyrkan,
de heligas samfund,
syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse
och evigt liv.

Amen.

^{(Översättning av Arbeitsgemeinschaft für liturgische Texte der Kirchen des deutschen Sprachgebietes, 1970)}

Gemensam trosgrund för den tyska evangeliska alliansen

• Vi tror på den treenige Guden, Fadern, Sonen och den Helige Ande. Han skapade världen, älskar den och upprätthåller den. I detta visar han sin suveränitet och nåd.
• Som Guds avbild har människan en omisskännlig värdighet. De är skapade till man och kvinna. De är skilda från Gud genom synd och skuld.
• Jesus Kristus, Guds Son som blev människa, dog i alla människors ställe. Hans offerdöd är ensam grunden för förlåtelse av skuld, för befrielse från syndens makt och för frikännande i Guds dom.
  Jesus Kristus, uppväckt från de döda av Gud, är den enda vägen till Gud. Människan rättfärdiggörs av Guds nåd genom tro på honom allena.
• Människor erkänner Gud genom den Helige Ande. Den Helige Ande skapar nytt liv genom pånyttfödelse och gör det möjligt för de troende att leva enligt Guds vilja. Han ger dem gåvor för tjänst.
• Jesus Kristus bygger sin världsvida kyrka. Han kallar och bemyndigar de troende att förkunna evangeliet och att handla kärleksfullt och rättvist.
• Jesus Kristus ska komma tillbaka i makt och härlighet så att alla kan se honom, döma levande och döda och fullborda Guds rike. Han kommer att skapa en ny himmel och en ny jord.
• Bibeln, som består av skrifterna i Gamla och Nya testamentet, är den treenige Gudens uppenbarelse. Den är inspirerad av Guds Ande, tillförlitlig och den högsta auktoriteten i alla frågor som rör tro och uppförande.
  
  (Evangeliska Alliansens trosbekännelse av den 2 september 1846, reviderad 2018)

---

Utbildningsinstitutioner i VEBS

Här kan du se i vilka regioner, städer och orter det finns skolor och daghem som tillhör VEBS: