Ja, det har de uttryckligen rätt till, se de vägledande domarna från 1992 (BVerwG aktnummer 6 C 3/91, huvudnot 6).

Den federala förvaltningsdomstolen kräver ”en miniminivå av tolerans i betydelsen tolerans mot andras olika övertygelser" samt ”respekt för och främjande av elevernas individuella uppfattnings- och omdömesförmåga". Bekenntnisschulen får dock inte kräva neutralitet och öppenhet i den meningen att det ”i slutet av skolutbildningen inte ska finnas ett tydligt engagemang för vissa övertygelser och ett engagemang för vissa värderingar". Naturligtvis får eleverna inte bli ”överväldigade" (Beutelsbach Consensus).

Självklart, naturligtvis. Och för övrigt, enligt delstatens undervisningsmål, ska eleverna också kunna ”skilja evolutionsteorins vetenskapliga ståndpunkt från icke-vetenskapliga idéer om levande varelsers utveckling". (Läroplan för gymnasieskolor i Nordrhein-Westfalen, 2011, s. 34 f., B3)

Ja, elever som inte delar skolans konfession men som vill lära sig om den kan också tas emot, enligt den federala förvaltningsdomstolen (målreferens 6 C 3/91). I princip förutsätter grundlagen (artikel 7.5) att Bekenntnisschulen är till för barn från familjer med denna konfession.

Endast om de på allvar vill bekanta sig med skolans/ de andra elevernas och lärarnas tro - detta inkluderar även religionsundervisningen. Elever med en annan tro (konfession) får därför endast i undantagsfall (flyktingar) gå i en kristen Bekenntnisschulen.

Det är mycket enkelt: du ansöker direkt till skolans finansieringsorganisation eller till skolan själv. Du behöver dock vanligtvis samma kvalifikationer som på statliga skolor!

Ja! (Med undantag för mycket små skolor). Hur ansöker du? Det är mycket enkelt: du ansöker direkt till skolans sponsor eller till skolan själv. Du behöver dock ha samma kvalifikationer som för statliga skolor!

Ja, men tyvärr bara i NRW och Baden-Württemberg.

I regel baseras lönen på den för statliga skolor (TVL), men detta varierar från delstat till delstat eftersom friskolor subventioneras i varierande grad.

Fristående skolor är inskrivna som en grundläggande rättighet i vår konstitution (Basic Law). De bör och kan vara ett komplement till det statliga skolsystemet och säkerställa mångfald. De måste uppfylla inlärningsmålen i respektive förbundsstat, men är i övrigt mycket fria. Som alternativa skolor med statligt erkända certifikat är de dock återigen föremål för strängare kontroller/regleringar för att säkerställa att certifikaten är jämförbara.

I artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen anges följande: ”Godkännande (av en offentlig skola) ska beviljas om de offentliga skolorna inte är underlägsna offentliga skolor i fråga om undervisningsmål och lokaler och den akademiska utbildningen av deras lärarpersonal…" Undervisningsmål i den mening som avses i den ovannämnda grundläggande rättigheten är skolans allmänna utbildningsuppdrag och respektive utbildningsmål för de enskilda skoltyperna och skolnivåerna. Det viktiga är om i huvudsak samma kunskaper och färdigheter förmedlas, oavsett om undervisningen präglas av en egen ideologisk grund med undervisningsmetoder och innehåll som är inriktade på detta. I detta avseende krävs inte jämlikhet med offentliga skolor, utan snarare likvärdighet (beslut, federala författningsdomstolen, 9 mars 1994, 1 BvR 682, 712/88). ”Statligt erkända" offentliga skolor (alternativa skolor) måste göra det möjligt för en elev att byta från den alternativa skolan till motsvarande offentliga skola och vice versa utan några särskilda svårigheter. De antagnings- och överföringsbestämmelser som gäller för motsvarande offentliga skolor måste också tillämpas.

”Godkända" alternativa skolor (i NRW: preliminärt erkända) måste uppnå samma nivå som de statliga skolornas utbildningsprogram senast i slutet av respektive utbildningsperiod. De beviljas i stor utsträckning frihet när det gäller den väg som tas och de resurser som används. Detta kan leda till att godkända offentliga skolor (alternativa skolor) kan vara så fundamentalt annorlunda än offentliga skolor när det gäller hela deras struktur att det till exempel inte är möjligt för deras elever att byta till det offentliga skolsystemet innan utbildningsprogrammet är slutfört (BVerfGE 27, 195,205; BVerfG, beslut av den 8 juni 2011, 1 BvR 759/08) eller att byta till önskad typ av skola (t.ex. gymnasium).

Ja, om friskolan är erkänd av staten (i NRW: ”godkänd") - detta är nästan alltid fallet med protestantiska Bekenntnisschulen.

Tyvärr diskriminerar staten elever i friskolor och ger betydligt mindre bidrag (endast ca 60-70%) än till elever i statliga skolor. Därför måste friskolorna tyvärr ta ut skolavgifter eller be om donationer - oftast i en glidande skala beroende på föräldrarnas inkomst. Inget barn utesluts av ekonomiska skäl!

Fria skolor är lagligt skyddade som en grundläggande rättighet i den tyska grundlagen (Grundgesetz, artikel 7 paragraferna 4 och 5), fria daghem i Social Code VIII § 3 och andra.

Artikel 12.3 i NRW:s delstatsförfattning definierar:
”I Bekenntnisschulen undervisas och utbildas barn av katolsk eller protestantisk tro eller av ett annat religiöst samfund enligt principerna för det aktuella trossamfundet."
Förutom de två stora kyrkornas trosbekännelser erkänner domstolarna ”den tyska evangeliska alliansens gemensamma trosgrund" och mennoniternas trosbekännelse som ”trosbekännelser".
En konfessionell grundskola kan grundas av kristna föräldrar i enlighet med artikel 7.5 i grundlagen om de har en gemensam bekännelse (inte: konfession) och endast anställda med samma bekännelse anställs. Elever som inte delar denna konfession men som vill lära sig om den kan också tas emot, enligt den federala förvaltningsdomstolen i två vägledande domar 1992 (målnummer 6 C 3/91 och 6 C 5/91).
Bekenntnisschulen på gymnasienivå har mindre stränga krav när det gäller konfession.
Trots en stor frihet övervakar skolmyndigheterna i respektive delstat i slutändan också Bekenntnisschulen.

De inte bara får, utan i fallet med grundskolor måste de till och med, eftersom dessa endast får grundas om de är annorlunda (till exempel en protestantisk Bekenntnisschulen med motsvarande kristen karaktär) - detta föreskrivs i artikel 7.5 i grundlagen. Gymnasie- och yrkesskolor får, men måste inte, skilja sig från statliga skolor.

Alternativa skolor motsvarar skolformerna i det statliga skolsystemet och undervisar i de statliga kunskapsmålen - men också mer (t.ex. kristendomskunskap). De har rätt att arbeta enligt sina egna undervisnings- och utbildningsmetoder om dessa är likvärdiga (men inte lika!) med de statliga skolorna.

I den tyska sociallagen är en oberoende organisation en institution som tillhandahåller personal och materiella resurser för tjänster och som inte är ett offentligt eller administrativt organ (kommun, distrikt, delstat, federal regering).

Grundlagen artikel 7.4 och 7.5
Förbundsförvaltningsdomstolen: vägledande domar 1992 (mål nr 6 C 3/91 och 6 C 5/91).
Förbundsstaternas grundlagar, t.ex. NRW: Artikel 12.3 i delstatens författning

Nej, artikel 7.4 i grundlagen garanterar utbildningsfrihet och den grundläggande rätten att etablera en fri (privat) skola: ”Rätten att etablera offentliga skolor är garanterad." I många delstatliga skollagar anges också att friskolor ”kompletterar och berikar" det offentliga skolsystemet (t.ex. SchulG NRW § 100, Privatschulgesetz Baden-Württemberg § 1).

Våra skolor besöks av barn och ungdomar från alla inkomstnivåer eftersom de avgifter som krävs av föräldrarna är differentierade beroende på inkomst och familjestorlek (vanligtvis reducerad för det andra barnet, till exempel, och gratis för tredje och ytterligare barn). Om det finns sociala svårigheter trots denna glidande skala kan föräldraavgifterna avskaffas helt.