Förslag till förfarande för att grunda en kristen friskola

1. Bildande av en liten grupp människor som är fast beslutna att grunda en kristen skola.
2. Preliminär utnämning av ledare enligt bibliska och yrkesmässiga kvalifikationer
3. Att finna en andlig identitet: Diskutera och formulera andliga grunder och mål utifrån Bibeln
4. Bönefas med syfte att få bekräftelse från Gud om han ger order om att bygga en kristen skola på platsen och om han ger det som behövs (jfr Ps 127:1-2). Fortsättning under resten av arbetet
5. Delta i ett VEBS Foundation-seminarium (se ovan för information och anmälan), besök 4-5 olika kristna skolor
6. Inledande pedagogisk profilutveckling (pedagogiska, andliga, strukturella mål och egenskaper, förväntningar på medarbetarna på de olika nivåerna av sponsring, skolledning, lärarkår etc.) utifrån Guds Ord
7. Skriva ner de andliga och pedagogiska överenskommelser som gjorts hittills som en första version av ett koncept
8. Mycket begränsat PR-arbete för att hitta ytterligare medarbetare (presentation i utvalda samhällen och distrikt) under förutsättning att de identifierar sig med de befintliga principerna (under inga omständigheter ska de i detta skede bjuda in dignitärer eller pressen, inga annonser)
9. Utarbetande av förvaltningsstruktur, skapande av föreningsstadga, bildande av stödförening, ansökan om ideell status, registrering hos tingsrätten
10. Omprövning av målsättningen
11. Upprättande av en första projektplan (ännu ej genomförd) för områdena (vem, vad, när)
    - Hållbar bönegudstjänst
    - Pedagogiskt och andligt koncept
    - Public relations (andliga, ideella, strukturella och ekonomiska supportrar; senare elevrekrytering)
    - Information, samordning och kommunikation med myndigheter, skolor, kyrkor, kommittéer, grupper, nyckelpersoner
    - Ytterligare juridiska frågor
    - Insamling av medel
    - Bygg- och anläggningsfrågor
    - Möbelanskaffning
    - Strukturfrågor (kommitté-, mötes- och konferensplanering, ytterligare reglering av ledarskap och kompetens)
    - Rekrytering, ansökningsförfarande
    - Elevrekrytering, antagningsförfarande m. Stödtjänster (administration, skolskjuts, städning etc.)
12. Därefter utnämning av ansvariga personer, bildande av arbetsgrupper och först därefter noggrant praktiskt genomförande av projektplaneringen (ca 1-2 år)
13. Ytterligare översyn och justering av mål och vägar
14. Utarbetande av ansökan om tillstånd efter att alla krav har uppfyllts (inkluderar en beskrivning av sponsringen, grunden för åtagandet, utbildningens mål och resurser, lärare, elever, lokaler, ekonomi, antagningsvillkor etc.)

Krav för godkännande av en fristående kristen skola som ersättningsskola*

Grundlag för Förbundsrepubliken Tyskland

Artikel 7

(1) Hela skolväsendet ska stå under statlig tillsyn.

(4) Rätten att inrätta offentliga skolor skall garanteras. Offentliga skolor som ersätter offentliga skolor ska kräva tillstånd från staten och ska omfattas av delstaternas lagar. Tillstånd skall beviljas om de offentliga skolorna inte är underlägsna offentliga skolor i fråga om undervisningsmål och utrustning och i fråga om den akademiska utbildningen av deras lärarpersonal och om de inte främjar segregering av elever beroende på deras föräldrars förmögenhetsstatus. Tillstånd skall vägras om lärarpersonalens ekonomiska och rättsliga ställning inte är tillräckligt tryggad.
(5) En privat grundskola ska endast godkännas om …, på begäran av vårdnadshavare, om den ska inrättas som en kommunal skola, en Bekenntnisschulen ska inrättas…

Resulterande krav

• Offentliga skolor kräver statligt godkännande, men detta måste beviljas om grundarna uppfyller alla krav som anges i grundlagen. I motsats till kompletterande skolor erbjuder ”alternativa skolor" möjlighet att fullgöra den obligatoriska skolgången (statligt erkända alternativa skolor utför suveräna uppgifter som att ta examina och utfärda certifikat).
• Alternativa skolor får inte vara sämre än kommunala skolor ”Undervisningsmål"
  (antingen antagande av den offentliga skolans läroplan eller inlämnande av en egen likvärdig, detaljerad och underbyggd läroplan)
  - ”institutionen"
  Det handlar i första hand om skolbyggnader och deras inredning samt pedagogiska och visuella hjälpmedel. Begreppet faciliteter är inte begränsat till materiella aspekter. Det omfattar också till exempel organisationen, såsom tillräckligt föräldraengagemang).
  - den ”vetenskapliga utbildningen av lärare"
  (1:a och 2:a statsexamen eller jämförbar utbildning, dvs. universitetsutbildning som ger behörighet att undervisa i ett ämne och bevis på pedagogisk behörighet genom s.k. ”fria tjänster; det senare hanteras olika i delstaterna och gäller vanligtvis endast för sekundärnivåerna")
• Inget främjande av segregering av elever beroende på deras föräldrars egendom
  (endast måttliga skolavgifter möjliga, eventuellt med social gradering)
• Tillräckligt ”skydd av lärarnas ekonomiska och rättsliga ställning”
  (anställningsavtal, ersättning antingen samma som för lärare vid offentliga skolor, t.ex. i NRW och RP, eller endast något lägre, max 10-20%)

Följande två punkter gäller inte för alla alternativa skolor. De är en begränsning av etableringsgarantin för grundskolor, dvs. idag främst för låg- och mellanstadieskolor. Det är endast för dessa som de gäller utöver artikel 7 IV:

• Ansökan från ”legal vårdnadshavare”
  (bevis på behov, föräldrarnas deltagande i grundarbetet, t.ex. genom klubbmedlemskap)
• Etablering som en ”Bekenntnisschulen”
  (konceptet bygger på en trosbekännelse - sedan en dom i den federala förvaltningsdomstolen måste även icke-kyrkliga bekännelser accepteras. Trosbekännelsen måste delas av alla som deltar i skolans verksamhet, det ansvariga organet, föräldrar, lärare och, i begränsad utsträckning, elever; undantag är endast möjliga i begränsad utsträckning. En ”Bekenntnisschule" kan därför inte utformas som en missionsskola).
• Ingen befintlig offentlig Bekenntnisschule i samma kommun
  (Om det redan finns en offentligt driven Bekenntnisschule med samma eller liknande konfession i en kommun, får inga ytterligare skolor godkännas. I vissa storstäder gäller lagen dock endast för skoldistrikt. Det kan antas att de lokala Bekenntnisschulen som upprätthålls av den offentliga sektorn har en protestantisk konfession - oavsett hur denna är organiserad. I detta fall är det viktigt att skolans eget koncept skiljer sig från detta om det ska finnas någon chans till godkännande. I annat fall måste skolans placering planeras i en kommun eller stadsdel i närområdet).

* Obs:
Elever kan fullgöra sin skolplikt i ”alternativa skolor". Dessa måste godkännas och övervakas av staten. Andra skolor är ”kompletterande skolor" och kräver inte tillstånd (t.ex. musikskolor eller religiösa skolor).

Erkännande" som ersättningsskola skiljer sig från ”auktorisation". Erkännande - som måste sökas separat - är förknippat med överföring av så kallade suveräna uppgifter, t.ex. självständigt genomförande av prov och utfärdande av intyg. Erkännande beviljas vanligtvis efter några år om skolans tillsynsmyndighet är nöjd med skolans utbildningskvalitet och dess konsekvens. Det är inte kopplat till det statliga ekonomiska stödet, som i allmänhet (med undantag för Nordrhein-Westfalen) börjar självständigt från och med det fjärde året efter grundandet.

De kristna daghemmen i Föreningen för protestantiska Bekenntnisschulen och daghem (VEBS e.V.) vägleds i sitt arbete av Bibeln och anställer i allmänhet endast troende medarbetare (detta är lagligt och inte diskriminerande eftersom vi som ”tendensföretag" är en del av den mångfald som enligt § 3 i Sociallag VIII krävs som federal lag för daghem. Den allmänna lagen om likabehandling (AGG) tillåter uttryckligen detta i avsnitt 9 eftersom vi är en organisation ”som gör den gemensamma odlingen av en religion till sitt uppdrag".

Din tidsplan beror i hög grad på de individuella omständigheterna i din region. Vill du etablera ditt daghem i ett område där det råder brist på daghem - eller vill du bli en allvarlig konkurrent till befintliga daghem? Båda är möjliga, men endast i det första fallet kommer du att få stöd av myndigheterna. I det andra fallet behöver du mer tid för uppstartsfasen. Kan man snabbt hitta en byggnad som lämpar sig för ombyggnad - eller är det svårt? Det beror mycket på din tidtabell. Eller måste man planera en ny byggnad? Det tar också betydligt längre tid än att t.ex. bygga om en befintlig butik. Om du har hittat ett team, om du har kommit överens om ett pedagogiskt koncept, om du har grundat en stödförening och om du har en byggnad i sikte där ett daghem kan godkännas efter en ombyggnad - då är invigningen av ditt nya daghem realistiskt inom ett år från denna punkt.

Staten står för nästan 100 procent av finansieringen av föräldrarnas initiativ - det är därför det är så enkelt att starta och driva ett kristet daghem. Situationen ser dock lite olika ut i de olika delstaterna.

I grund och botten gäller formeln:

1. Statligt stöd: beroende på land mellan 60 och 85 % av de (totala) kostnaderna - detta är en lagstadgad skyldighet.
2. Föräldrarnas bidrag: 15 - 20%.
3. Donationer: 1 - 5%.
4. Kommunalt bidrag: återstår (måste förhandlas i många delstater).

För ett daghem krävs ett drifttillstånd (i de flesta delstater från delstatens ungdomsvårdsbyrå eller motsvarande delstatsmyndigheter). Detta beviljas om ett lämpligt pedagogiskt koncept finns på plats, lokalerna uppfyller de särskilda villkoren för barnomsorg (rumshöjd, yta som motsvarar antalet barn, antal toaletter etc.) och om leverantören kan bevisa att det finns tillräckligt med pedagogiskt kvalificerad personal.

Dessförinnan måste lokalerna bland annat ha godkänts av byggnadsnämnden. För att starta ett daghem i en gammal byggnad måste du lämna in en ansökan om ändrad användning via en arkitekt, och beroende på ombyggnaden även en byggnadsansökan. Om det gäller en ny byggnad är en byggnadsansökan nödvändig.

Var kan jag hitta information om det aktuella rättsläget?
I vårt nedladdningsområde kommer du snart att hitta alla statliga lagar och förordningar.

Det är viktigt att du på ett trovärdigt sätt kan visa att det finns ett behov av ditt planerade daghem med denna form av barnomsorg - helst en motsvarande lista över föräldrar, ännu bättre motsvarande skriftliga förklaringar från föräldrar, ännu bättre en förening (föräldrainitiativ) med många medlemmar och skriftliga förklaringar från föräldrar om att de vill att deras barn ska tas om hand av dig - nämligen:

i ett föräldrainitiativ

interkonfessionell

och nära naturen.

5 § SGB VIII är tydlig:

(1) … De assistansberättigade har rätt att välja mellan olika leverantörers anläggningar och tjänster och att uttrycka sina önskemål om hur assistansen ska organiseras. De måste informeras om denna rättighet.

(2) Valet och önskemålen bör respekteras, förutsatt att detta inte medför oproportionerliga extrakostnader.

Denna § 5 SGB VIII ger föräldrarna en stark rätt att fritt bestämma TYP eller PREDIKTION av barnomsorg för sina barn. Även om det fanns tillräckligt med daghemsplatser, men föräldrarna vill ha en kristen form av vård, måste detta respekteras (även till något högre kostnader)!

Om det inte finns några fristående daghem i din närhet har du störst chans!Men även om det redan finns kyrkliga förskolor i ditt område, kommer du att lyckas med ett annorlunda fokuserat koncept (icke-konfessionellt, föräldrainitiativ)!

Löner för erfarna pedagoger

Kostnader för vidareutbildning, handledning, kvalitetsutvärdering etc.

Lokalhyra (med alla tillhörande kostnader)

Utbildningsmaterial och andra ”småsaker"

Administrativa kostnader

Du kommer att få ersättning för dessa kostnader via statliga driftsbidrag och föräldraavgifter!