I fem \u00e5r hade delstatsregeringen i Hamburg f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rhindra f\u00f6r\u00e4ldrainitiativets grundskola. Motiveringen var f\u00f6ljande: Bekenntnisschulen kunde bara grundas av de stora kyrkorna. Sedan den 19 februari 1992 st\u00e5r det klart att myndigheterna hade fel i denna uppfattning. ”Vilken bek\u00e4nnelse som helst\", till exempel ”Evangeliska Alliansens gemensamma trosgrund\", \u00e4r tillr\u00e4cklig som bek\u00e4nnelsegrund f\u00f6r en frist\u00e5ende grundskola i form av en Bekenntnisschule. <\/p>\n\n
Detta f\u00f6rtydligande av den konstitutionella best\u00e4mmelsen i artikel 6 i v\u00e5r grundlag ledde till att m\u00e5nga fler skolor grundades av protestantiska f\u00f6r\u00e4ldrar: 30 \u00e5r senare finns det mer \u00e4n 150 enbart Bekenntnisschulen, som har Bibeln, den Apostoliska trosbek\u00e4nnelsen och Evangeliska Alliansens trosgrund som sin bek\u00e4nnelsegrund.<\/p>\n\n
Hur viktig domen \u00e4n var f\u00f6r grundandet av de m\u00e5nga kristna Bekenntnisschulen, gl\u00f6mdes den snabbt bort av m\u00e5nga av skolgrundarna vid den tiden och \u00e4nnu mer av deras eftertr\u00e4dare. Skolorna verkade inte kunna tro att en dom fr\u00e5n Tysklands h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstol hade gett dem 100 procent r\u00e4tt i deras sak! <\/p>\n\n
I sj\u00e4lva verket hade den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen helt f\u00f6rkastat den administrativa tolkning av artikel 7.5 i grundlagen som hade varit r\u00e5dande i \u00e5rtionden. I framtiden skulle det inte l\u00e4ngre bero p\u00e5 om en skola ville acceptera en protestantisk regional kyrkas bek\u00e4nnelse - ”fria\" protestantiska skolor \u00e4r till\u00e5tna. Sedan 1992 kan ”varje bek\u00e4nnelse\" som omfattas av bek\u00e4nnelse- och trosfriheten i artikel 4.1 i grundlagen l\u00e4ggas till grund f\u00f6r en Bekenntnisschulen. <\/p>\n\n
Den 19 februari 1992 cementerade den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen vad som utg\u00f6r en trosbek\u00e4nnelse och hur den definieras i tv\u00e5 domar f\u00f6r grundskolor: En dom om ideologiska skolor (ans\u00f6kan om godk\u00e4nnande av en scientologisk skola avslogs eftersom scientologin inte var en ”ideologi\") med m\u00e5lnummer 6 C 5.91 och en dom om ”v\u00e5r\" Bekenntnisschulen i Hamburg (skolgrundarnas \u00f6nskan beviljades) med m\u00e5lnummer 6 C 3.91.<\/p>\n\n
I ”v\u00e5r\" dom h\u00e4nvisade domstolen till sin dom om Weltanschauungsschulen, varf\u00f6r vi infogar de centrala meningarna i domen om Weltanschauungsschulen p\u00e5 relevanta st\u00e4llen - f\u00f6r att vara exakt h\u00e4nvisar vi dock alltid till de tv\u00e5 domarna fr\u00e5n den dagen.<\/p>\n\n
Men till r\u00e4ttigheter h\u00f6r ocks\u00e5 skyldigheter, eller i det h\u00e4r fallet krav, som m\u00e5ste uppfyllas! Den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen s\u00e4ger en sak mycket tydligt: en Bekenntnisschulen m\u00e5ste ha en i stort sett homogen konfessionell gemenskap. Detta inneb\u00e4r att icke-troende f\u00f6r\u00e4ldrar och deras barn till\u00e5ts som en ”tyst\" minoritet om de <\/p>\n\n
Med andra ord: skolvardagen och undervisningen i en Bekenntnisschule m\u00e5ste pr\u00e4glas av dess konfession (domens ledstj\u00e4rna 1) - utan inv\u00e4ndningar fr\u00e5n dem som (\u00e4nnu) inte delar v\u00e5r konfession. Om denna konfessionella karakt\u00e4r saknas eller f\u00f6rsvinner, m\u00e5ste en s\u00e5dan grundskola st\u00e4ngas av myndigheterna! <\/p>\n\n
Efter 1992 \u00e5rs <\/strong>dom f\u00f6ljdes dock dessa obligatoriska krav f\u00f6r Bekenntnisschulen snart inte l\u00e4ngre lika noga - varken av skolornas grundare eller av myndigheterna. Med undantag f\u00f6r Bayern till\u00e4mpade f\u00f6rbundsstaterna domen med avseende p\u00e5 det m\u00f6jliga trossamfundet, men i \u00f6vrigt f\u00f6ljde de mer eller mindre de tidigare villkoren, enligt vilka (tidigare kyrkliga) Bekenntnisschulen som alternativa skolor i stort sett m\u00e5ste motsvara offentliga skolor.<\/p>\n\n En sm\u00e4ll fr\u00e5n f\u00f6rvaltningsdomstolen i Stuttgart 2003: Stiftelsen f\u00f6r en islamisk skola kan inte godk\u00e4nnas!<\/p>\n\n Detta \u00e4ndrades 2003 n\u00e4r kulturministeriet i Baden-W\u00fcrttemberg avslog ans\u00f6kan om tillst\u00e5nd f\u00f6r en islamisk Bekenntnisschulen som planerades i Stuttgart och k\u00e4randena misslyckades med sin talan mot det i f\u00f6rsta instans, trots att de hade bra advokater, eftersom de inte hade f\u00f6ljt 1992 \u00e5rs domar. Till skillnad fr\u00e5n de modiga Hamburgf\u00f6r\u00e4ldrarna \u00f6verklagade de inte, utan kapitulerade. <\/p>\n\n Eftersom domen var ”vattent\u00e4t\": domstolen hade grundat sitt beslut om 1992 \u00e5rs domar p\u00e5 avsaknaden av tre v\u00e4sentliga krav i grundlagen, vilka betonades 1992:<\/p>\n\n F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolens domar fr\u00e5n 1992 till\u00e4mpas f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i sin helhet<\/p>\n\n Detta var och \u00e4r exakt de krav som st\u00e4lls p\u00e5 konfessionella och ideologiska skolor i den mening som avses i artikel 7.5 i grundlagen, vilket tydligt angavs av den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen f\u00f6r 30 \u00e5r sedan.<\/p>\n\n N\u00e4r det g\u00e4llde den ovan n\u00e4mnda islamiska grundskolan i Stuttgart ins\u00e5g skolf\u00f6rvaltningen och f\u00f6rvaltningsdomstolen i Stuttgart pl\u00f6tsligt detta mycket tydligt. Homogeniteten i f\u00f6r\u00e4ldrarnas och elevernas konfessionella tillh\u00f6righet och skolans och undervisningens konsekvent konfessionella karakt\u00e4r skulle s\u00e4kerligen ha mottagits ganska kritiskt \u00f6verallt fram till denna tidpunkt. Om en skola hade tagit detta p\u00e5 allvar skulle den f\u00f6rmodligen ha anklagats f\u00f6r att diskriminera f\u00f6r\u00e4ldrar och elever med annan eller ingen konfession, f\u00f6r att bryta mot artikel 3 i grundlagen (”… Ingen f\u00e5r diskrimineras p\u00e5 grund av … … missgynnas eller gynnas p\u00e5 grund av sin tro, religi\u00f6sa eller politiska uppfattning…\") eller var ”fundamentalistisk\" och i vilket fall som helst skulle f\u00f6rkastas. <\/p>\n\n Men elva \u00e5r efter 1992 \u00e5rs dom kr\u00e4vde staden och f\u00f6rvaltningsdomstolen nu att detta initiativ till grundande av en islamisk grundskola skulle visa att trossamfundet var homogent och hade en konsekvent konfessionell karakt\u00e4r. Myndigheterna kr\u00e4vde ocks\u00e5 bevis f\u00f6r att elevernas f\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ldrar var muslimer och att de i slut\u00e4ndan ans\u00f6kte om att f\u00e5 g\u00e5 i skolan. F\u00f6r det andra kr\u00e4vdes en detaljerad f\u00f6rklaring av hur deras islamiska tro skulle p\u00e5verka undervisningen och utbildningen i den planerade skolan. Eftersom grundarna inte heller kunde beskriva detta i efterhand, m\u00e5ste grundandet av denna skola misslyckas. [1]<\/a><\/p>\n\n De statliga skolmyndigheterna reagerar gradvis<\/p>\n\n De islamiska k\u00e4randeparterna ans\u00e5g att de d\u00e4rf\u00f6r hade behandlats or\u00e4ttvist. Deras anklagelse om att kristna Bekenntnisschulen hade f\u00e5tt gener\u00f6sa tillst\u00e5nd (eftersom det inte hade kontrollerats om villkoren verkligen hade uppfyllts) var riktig, men hj\u00e4lpte inte de klagande i deras fall - det finns ingen r\u00e4tt till lika men olaglig behandling (”likhet i or\u00e4ttvisa\") i Tyskland. <\/p>\n\n I m\u00e5nga delstater ledde utfallet av r\u00e4tteg\u00e5ngen gradvis till en n\u00e4rmare granskning av de krav som den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen st\u00e4llde p\u00e5 Bekenntnisschulen. I allt h\u00f6gre grad kr\u00e4vdes nu f\u00f6rklaringar fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrarna till den grundande \u00e5rskullen, som inte l\u00e4ngre bara beh\u00f6vde ”samtycka\" till utbildningskonceptet och skolans bek\u00e4nnelse, utan ocks\u00e5 personligen och uttryckligen m\u00e5ste st\u00f6dja den bek\u00e4nnelse som beskrivs i skolf\u00f6reningens ans\u00f6kan om godk\u00e4nnande. <\/p>\n\n I Baden-W\u00fcrttemberg fanns det ocks\u00e5 (ber\u00e4ttigade) fr\u00e5gor om f\u00f6r\u00e4ldrarnas, barnens och l\u00e4rarnas engagemang och ofta klagom\u00e5l om att det inte framgick av de inl\u00e4mnade stadgarna f\u00f6r skolf\u00f6reningarna i vilken utstr\u00e4ckning f\u00f6r\u00e4ldrarnas deltagande i driften av skolan som en konfessionell gemenskap garanterades. Upprepade g\u00e5nger beg\u00e4rdes att f\u00f6ljande passus, som inte helt \u00f6verensst\u00e4mmer med r\u00e4ttspraxis, skulle tas in i stadgarna: ”L\u00e4rare, elever och f\u00f6r\u00e4ldrar identifierar sig med skolan, st\u00f6djer gemensamt skolans profil och utvecklar den vidare.\"<\/em> En Bekenntnisschule, som inte kunde tro p\u00e5 dessa f\u00f6r\u00e4ndringar i r\u00e4ttsuppfattningen, fick ett v\u00e4nligt svar fr\u00e5n sin skolmyndighet: ”Idag tickar klockorna lite annorlunda \u00e4n d\u00e5\" - annorlunda \u00e4n f\u00f6re 1992. Domarna b\u00f6rjade f\u00e5 effekt. <\/p>\n\n Befintliga skolor m\u00e5ste dagligen uppfylla alla lagkrav<\/p>\n\n Sedan dess b\u00f6r det st\u00e5 klart f\u00f6r alla ansvariga att de m\u00e5ste vara fullt medvetna om den r\u00e4ttsliga grunden f\u00f6r sina frist\u00e5ende Bekenntnisschulen och f\u00f6lja den p\u00e5 l\u00e5ng sikt. Detta g\u00e4ller i synnerhet f\u00f6r Bekenntnisschulen p\u00e5 grundskole- och gymnasieniv\u00e5 eftersom de - enligt v\u00e5r grundlag - skulle vara f\u00f6rbjudna utan antagningskraven f\u00f6r det ”s\u00e4rskilda tillst\u00e5ndet\" i artikel 7.5 i grundlagen. F\u00f6r gymnasieskolor i en och samma skolf\u00f6rening kan dock inte m\u00e5nga undantag komma ifr\u00e5ga p\u00e5 grund av de best\u00e4mmelser som vanligen g\u00e4ller f\u00f6r alla typer av skolor i f\u00f6reningens stadgar. <\/p>\n\n Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att notera att detta inte bara \u00e4r viktigt f\u00f6r godk\u00e4nnandef\u00f6rfarandena f\u00f6r nya skolor, utan m\u00e5ste uppfyllas av befintliga skolor p\u00e5 daglig basis. De konstitutionella auktorisationskraven m\u00e5ste inte bara uppfyllas vid starten av en skola, utan ocks\u00e5 p\u00e5 permanent basis. <\/p>\n\n Det faktum att dessa krav faktiskt uppfylls \u00e4r ocks\u00e5 viktigt f\u00f6r religionsundervisningen och andra r\u00e4ttsomr\u00e5den (t.ex. diskrimineringsf\u00f6rbudet enligt \u00a7 9 i AGG och medbest\u00e4mmander\u00e4tten f\u00f6r anst\u00e4llda enligt \u00a7 118 i Works Constitution).<\/p>\n\n Domarna visar hur fantastisk v\u00e5r konstitution \u00e4r<\/strong><\/p>\n\n Det \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4rt att l\u00e4sa domarna ut\u00f6ver dessa specifika syften, eftersom domstolen belyser den r\u00e4ttsliga grunden f\u00f6r fria skolor i artikel 7 i grundlagen p\u00e5 ett n\u00e4stan l\u00e4roboksm\u00e4ssigt s\u00e4tt.<\/p>\n\n F\u00f6r att underl\u00e4tta l\u00e4sningen \u00e5terger VEBS domarna p\u00e5 f\u00f6ljande sidor, omsorgsfullt f\u00f6rkortade och med f\u00f6rklarande anm\u00e4rkningar i marginalen.<\/p>\n\n F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen inledde sin nya r\u00e4ttspraxis den 19 februari 1992 med ett beslut om godk\u00e4nnande av en ideologisk skola (m\u00e5l nr 6 C 5<\/strong>.91). I ytterligare en dom samma dag (m\u00e5l nr 6 C 3.<\/strong>91) godk\u00e4ndes Hamburgskolan som Bekenntnisschule. <\/p>\n\n Eftersom den enda juridiska skillnaden mellan begreppen v\u00e4rldsbild och bek\u00e4nnelse \u00e4r att bek\u00e4nnelsen, till skillnad fr\u00e5n v\u00e4rldsbilden, har en h\u00e4nvisning till Gud, g\u00e4ller i stort sett samma lag f\u00f6r b\u00e5da typerna av skolor, p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r skolor med en s\u00e4rskild pedagogisk profil.<\/p>\n\n Bekenntnisschulen m\u00e5ste vara olika, men ”lika\"<\/p>\n\n De viktigaste best\u00e4mmelserna f\u00f6r Bekenntnisschulen sammanfattas i domarnas ”v\u00e4gledande principer\".<\/p>\n\n Domstolens krav,<\/p>\n\n m\u00e5ste vara k\u00e4nda i varje skola och m\u00e5ste f\u00f6ljas.<\/p>\n\n Omv\u00e4nt kan vi vara tacksamma f\u00f6r att den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen har tolkat begreppet undervisningsm\u00e5l f\u00f6r likv\u00e4rdighetskravet i artikel 7.4 i grundlagen mycket brett: Det omfattar b\u00e5de utbildningsm\u00e5len och den kvalifikation som ska l\u00e4ras ut.<\/p>\n\n Den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen har klargjort att en konfessionell skola inte f\u00e5r vara s\u00e4mre \u00e4n motsvarande offentliga skolor p\u00e5 grund av sin konfessionella karakt\u00e4r n\u00e4r det g\u00e4ller utbildningsm\u00e5l eller de kvalifikationer som ska l\u00e4ras ut (ingen skulle v\u00e5ga g\u00f6ra denna insinuation av den d\u00e5varande delstatsregeringen - tv\u00e4rtom ber\u00f6mmer borgm\u00e4stare \u00f6ver hela landet kvaliteten p\u00e5 frist\u00e5ende kristna Bekenntnisschulen). En konfessionell pr\u00e4gel f\u00e5r aldrig leda till ”brister\" i det allm\u00e4nna utbildningsgodset eller att det s\u00e4tt p\u00e5 vilket \u00e4mnet l\u00e4rs ut leder till en partiskhet hos eleverna (inga ”deformationer\"). <\/p>\n\n Utbildningsm\u00e5l f\u00f6r en Bekenntnisschulen<\/p>\n\n Slutligen angav domstolen r\u00e4tten f\u00f6r alternativa skolor ”att str\u00e4va efter andra utbildningsm\u00e5l ut\u00f6ver de undervisningsm\u00e5l som anges av staten, inklusive utbildningsm\u00e5len, som i vilket fall som helst inte strider mot de statliga utbildningsm\u00e5len, s\u00e4rskilt eftersom de statliga utbildningsm\u00e5len vanligtvis l\u00e4mnar utrymme f\u00f6r att fylla i inneh\u00e5llet i specifika lektioner\".<\/em><\/p>\n\n D\u00e4rmed har man g\u00e5tt n\u00e4rmare in p\u00e5 det allm\u00e4nt bindande statliga utbildningsm\u00e5let att”hj\u00e4lpa eleverna att orientera sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och att leva sitt liv under eget ansvar samt att utveckla och h\u00e4vda sin individuella uppfattnings- och omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga<\/em>”.<\/p>\n\n Det \u00e4r just detta som \u00e4r v\u00e5rt bekymmer om vi vill ge unga m\u00e4nniskor m\u00f6jlighet att leva ut sin tro p\u00e5 Jesus i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n Betydelsen av toleranskravet f\u00f6r Bekenntnisschulen<\/p>\n\n Bland utbildningsm\u00e5len betonades s\u00e4rskilt principen om tolerans. Resonemanget bakom denna dom var den enda punkt d\u00e4r 1992 \u00e5rs domar fr\u00e5n den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen kritiserades av sekul\u00e4ra jurister. Den kr\u00e4ver ”n\u00e4r den till\u00e4mpas i enlighet med konstitutionen specifikt p\u00e5 Bekenntnisschulen, endast den grad av tolerans gentemot andra, avvikande \u00f6vertygelser\" som ”\u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en \u00f6ppen debatt med andra \u00f6vertygelser<\/em>”. <\/p>\n\n F\u00f6ljande meningar \u00e4r viktiga f\u00f6r skolorna: ”Till sin natur \u00e4r varje ”bek\u00e4nnelse\" utformad f\u00f6r att bek\u00e4nna och fr\u00e4mja sina egna id\u00e9er och v\u00e4rderingar i \u00f6vertygelsen om att de \u00e4r korrekta. Artikel 7 stycke 4 mening 3 i grundlagen f\u00f6ruts\u00e4tter s\u00e5ledes ett utbildningsm\u00e5l som fr\u00e4mjar bek\u00e4nnelsen som sj\u00e4lvklar och d\u00e4rf\u00f6r till\u00e5ten <\/em>”[2]<\/a>.<\/em><\/p>\n\n Domsk\u00e4len har d\u00e4rmed ocks\u00e5 blivit en v\u00e4rdefull juridisk tolkning av Bekenntnisschulen vid denna tidpunkt.<\/p>\n\n \u00c4ven en f\u00f6rare som inte \u00e4r jurist kan f\u00f6rv\u00e4ntas k\u00e4nna till de tyska v\u00e4gtrafikbest\u00e4mmelserna (StVO)<\/p>\n\n Domarna kan ge intryck av att det kr\u00e4vs juridisk kompetens f\u00f6r att hantera dessa r\u00e4ttsfr\u00e5gor, vilket dock inte kan kr\u00e4vas av skolstiftare, skolstyrelser, rektorer och l\u00e4rare i frist\u00e5ende verksamheter…<\/p>\n\n Ja, det kan man kr\u00e4va!<\/p>\n\n Inte ens bilf\u00f6rare, sotare och slaktare \u00e4r jurister, och \u00e4nd\u00e5 m\u00e5ste de alla k\u00e4nna till de v\u00e4gtrafikregler, brands\u00e4kerhetsregler eller hygienregler som g\u00e4ller f\u00f6r dem och f\u00f6lja dem till punkt och pricka!<\/p>\n\n F\u00f6reningens organ och anst\u00e4llda m\u00e5ste uppfylla dessa krav om de inte vill \u00e4ventyra sina skolors existensber\u00e4ttigande med deras speciella karakt\u00e4r.<\/p>\n\n Den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen drar f\u00f6r n\u00e4rvarande till och med konsekvenser f\u00f6r religionsundervisningen av sina domar fr\u00e5n 1992<\/p>\n\n 30 \u00e5r \u00e4r en l\u00e5ng tid - skulle den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen en eller tv\u00e5 generationer domare senare fortfarande g\u00f6ra samma bed\u00f6mning i dag som den gjorde d\u00e5? En ber\u00e4ttigad fr\u00e5ga, eftersom r\u00e4ttspraxis ”utvecklas\", dvs. ofta f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n\n Men nej - den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen fortsatte sin r\u00e4ttspraxis med ett avg\u00f6rande om religionsundervisning 20193! Med detta beslut avvisade domstolen ett \u00f6verklagande fr\u00e5n delstatsregeringen i Baden-W\u00fcrttemberg mot en dom som var negativ f\u00f6r den, eftersom detta redan avgjordes 1992 och domstolen uttryckligen, till och med med eftertryck, f\u00f6ljer det med nyare domare. <\/p>\n\n Artikel 7 (3) i grundlagen f\u00f6reskriver inte religionsundervisning som ett \u00e4mne f\u00f6r alternativa skolor<\/p>\n\n P\u00e5 grund av detta anm\u00e4rkningsv\u00e4rda resonemang skriver vi ocks\u00e5 ut den federala f\u00f6rvaltningsdomstolens beslut fr\u00e5n 2019 om religionsundervisning - \u00e4ven om det inte har n\u00e5gon direkt betydelse f\u00f6r n\u00e5gon av skolorna i VEBS, eftersom domen endast p\u00e5verkar alternativa skolor som endast \u00e4r ”godk\u00e4nda\" alternativa skolor enligt Baden-W\u00fcrttembergs juridiska definition (i Nordrhein-Westfalen kallas detta ”tillf\u00e4lligt tillst\u00e5nd\"); beslutet g\u00e4ller dock f\u00f6r dessa skolor i hela landet. Alla skolor i VEBS \u00e4r dock ”erk\u00e4nda\" alternativskolor (i NRW ”godk\u00e4nda\" alternativskolor) eller str\u00e4var efter att bli det inom kortast m\u00f6jliga tid efter grundandet. <\/p>\n\n Motsvarande f\u00f6rvaltningsdomstolsf\u00f6rfaranden p\u00e5g\u00e5r emellertid ocks\u00e5 f\u00f6r ”erk\u00e4nda\" alternativa skolor, \u00e5terigen i Baden-W\u00fcrttemberg. Den klagande v\u00e4ntar f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 ett domstolsdatum i andra instans - d\u00e4refter kommer \u00e4rendet med all s\u00e4kerhet att g\u00e5 vidare till den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen, d\u00e4r en slutlig dom kommer att meddelas i mitten av \u00e5rtiondet. <\/p>\n\n I domen fr\u00e5n 2019 bekr\u00e4ftade den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen att en godk\u00e4nd alternativ skola inte \u00e4r skyldig att erbjuda statskyrkans \u00e4mne ”religion\". Artikel 7.3 i grundlagen[3]<\/a> \u00e4r inte till\u00e4mplig p\u00e5 alternativa skolor, varken direkt eller indirekt, eftersom staten inte kan f\u00f6rneka dessa skolors ”likv\u00e4rdighet\" p\u00e5 grund av avsaknaden av religionsundervisning. <\/p>\n\n Bekenntnisschulen kan gl\u00e4dja sig \u00e5t den v\u00e4gledande principen i domen:”En privat alternativ skola hamnar inte efter de offentliga skolorna n\u00e4r det g\u00e4ller undervisningsm\u00e5len i den mening som avses i artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen p\u00e5 grund av att den inte erbjuder religionsundervisning<\/em>\" - detta avser ”religionsundervisning\" i enlighet med den protestantiska statskyrkans principer och under dess kontroll (t.ex. obligatorisk kallelse!).<\/p>\n\n Dessutom st\u00f6dde domstolen det citerade uttalandet genom att ange att alternativa skolor ”inte<\/em> f\u00e5r \u00e5l\u00e4ggas att uppfylla andra skolrelaterade godk\u00e4nnandekrav \u00e4n de som anges i artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen\" ”vare sig enligt statlig lag eller enligt en s\u00e4rskild struktur f\u00f6r skolmyndigheternas godk\u00e4nnandepraxis\"<\/em>.<\/p>\n\n Den grundade sitt beslut p\u00e5 tv\u00e5 domar fr\u00e5n den federala f\u00f6rfattningsdomstolen 1969 och 1987:”Det omr\u00e5de som \u00e4r undantaget fr\u00e5n statligt inflytande k\u00e4nnetecknas av att offentliga skolor tillhandah\u00e5ller undervisning som \u00e4r sj\u00e4lvst\u00e4ndigt utformad och utformad, s\u00e4rskilt med avseende p\u00e5 utbildningsm\u00e5l, ideologisk grund, undervisningsmetoder och undervisningsinneh\u00e5ll.\"<\/em><\/p>\n\n Religionsundervisning inte n\u00f6dv\u00e4ndig - men obligatorisk ”genomsyrning\" av alla \u00e4mnen med etiska fr\u00e5gor!<\/p>\n\n Resolutionen fr\u00e5n 2019 ger friskolor stor frihet att organisera religionsundervisningen: ”F\u00f6r det grundlagsf\u00e4sta minimikravet p\u00e5 v\u00e4rdegrundsundervisning i skolan beh\u00f6vs ingen religionsundervisning eller ens ett eget \u00e4mne. Snarare \u00e4r andra \u00e4mnen som tyska eller samh\u00e4llskunskap ocks\u00e5 l\u00e4mpliga f\u00f6r att hantera etiska fr\u00e5gor <\/em>.\"<\/p>\n\n Domstolen p\u00e5pekade uttryckligen att dess beslut, p\u00e5 grund av tvistens f\u00f6rem\u00e5l, endast g\u00e4ller tillst\u00e5ndsf\u00f6rfaranden och inte automatiskt erk\u00e4nnande av Bekenntnisschulen. Av detta sk\u00e4l reagerade Baden-W\u00fcrttembergs utbildnings- och kulturministerium (som f\u00f6rlorade m\u00e5let) omedelbart p\u00e5 beslutet:”Fr\u00e5gan om att bevilja status som erk\u00e4nd<\/u><\/em> alternativ skola<\/em>,vilket ger skolan r\u00e4tt att h\u00e5lla prov och utf\u00e4rda intyg i enlighet med de best\u00e4mmelser som allm\u00e4nt g\u00e4ller f\u00f6r offentliga skolor, m\u00e5ste skiljas fr\u00e5n detta<\/em>”, och beslutade f\u00f6r Baden-W\u00fcrttemberg: ”Erk\u00e4nda alternativa skolor m\u00e5ste \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis vara skyldiga att erbjuda och h\u00e5lla religionsundervisning.\"4<\/em> <\/p>\n\n Vi \u00e4r inte ensamma om att tvivla p\u00e5 att detta \u00e4r lagligt - den federala f\u00f6rfattningsdomstolen kommer att fatta ett slutgiltigt beslut om detta om n\u00e5gra \u00e5r!<\/p>\n\n Kristna Bekenntnisschulen har en fantastisk r\u00e4ttslig grund i Tyskland<\/p>\n\n Vi kan inte vara nog tacksamma f\u00f6r dessa r\u00e4ttsliga grunder f\u00f6r kristna Bekenntnisschulen, som vi \u00e5tnjuter i Tyskland och som kristna skolor avundas \u00e4ven i v\u00e5ra n\u00e4rmaste grannl\u00e4nder.<\/p>\n\n Som goda administrat\u00f6rer har vi d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 en skyldighet att inte bara vara medvetna om dessa grunder, utan ocks\u00e5 att inse f\u00f6rdelarna, s\u00e4rskilt under mer turbulenta \u00e5r. Framf\u00f6r allt inneb\u00e4r det att vi fokuserar p\u00e5 den lagstadgade andliga<\/strong> grunden f\u00f6r v\u00e5ra skolor och anv\u00e4nder den p\u00e5 ett helt\u00e4ckande s\u00e4tt i vardagslivet (administration och pedagogik). <\/p>\n\n Det handlar inte om att ”organisera\" f\u00f6r att uppfylla lagstadgade krav p\u00e5 ett provisoriskt s\u00e4tt. Nej, i skolgrundarnas anda och i linje med v\u00e5ra andliga intressen handlar det om att f\u00f6rverkliga den n\u00f6dv\u00e4ndiga trosgemenskapen och den genomtr\u00e4ngning av undervisning och skolvardag som vi vill ha p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att v\u00e5ra skolor - Guds skolor - kan fungera v\u00e4l p\u00e5 l\u00e5ng sikt. <\/p>\n\n 19 februari 2022<\/p>\n\n Prof Dr Wolfgang Stock<\/p>\n\n [1]<\/a> Sedan dess har det dock skett framg\u00e5ngsrika grundningar av islamiska skolor.<\/p>\n\n [2]<\/a> Det komplicerade citatet fr\u00e5n domen lyder: ”Artikel 7 (4) mening 3 i grundlagen utesluter s\u00e5ledes inte bara inte ett s\u00e5dant utbildningsm\u00e5l i en privat Bekenntnisschulen, utan f\u00f6ruts\u00e4tter tv\u00e4rtom att det \u00e4r sj\u00e4lvklart och d\u00e4rf\u00f6r till\u00e5tet.\" (Inget av de tv\u00e5 ”inte\" f\u00e5r utel\u00e4mnas h\u00e4r, vilket tyv\u00e4rr redan har skett i den juridiska litteraturen - vilket v\u00e4nder uttalandet till sin motsats).<\/p>\n\n [3]<\/a> ”Med undantag f\u00f6r konfessionsl\u00f6sa skolor \u00e4r religionsundervisning ett vanligt \u00e4mne i offentliga<\/u> skolor. Utan hinder av statens r\u00e4tt till tillsyn ska religionsundervisningen bedrivas i enlighet med de religi\u00f6sa samfundens principer. <\/a>\" <\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r 30 \u00e5r sedan skrev den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen skolhistoria: Den tvingade delstaten Hamburg att godk\u00e4nna en fri protestantisk Bekenntnisschulen (dagens August Hermann Francke-skolor). <\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":50084,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":true,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[290],"tags":[],"class_list":["post-45029","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-startsida"],"acf":[],"yoast_head":"\n
\n\n