VEBS st\u00f6der alla dem som vill etablera en (fri) protestantisk skola som endast anst\u00e4ller troende.<\/p>\n\n
Vi erbjuder regelbundet kostnadsfria uppstartsseminarier och webbseminarier(information och anm\u00e4lan h\u00e4r)<\/a>- den h\u00e4r sidan ger en f\u00f6rsta \u00f6verblick!<\/p>\n\n S\u00e5 snart st\u00f6df\u00f6reningen har bildats och registrerats som en e.V. inbjuds \u00e4ven initiativtagarna att bli medlemmar i VEBS<\/a> - medlemskapet i en paraplyorganisation \u00e4r ofta till stor hj\u00e4lp i kontakterna med myndigheterna.<\/p>\n\n F\u00f6rslag till f\u00f6rfarande f\u00f6r att grunda en kristen friskola<\/p>\n Krav f\u00f6r godk\u00e4nnande av en frist\u00e5ende kristen skola som ers\u00e4ttningsskola*<\/p>\n (1) Hela skolv\u00e4sendet ska st\u00e5 under statlig tillsyn. F\u00f6ljande tv\u00e5 punkter g\u00e4ller inte f\u00f6r alla alternativa skolor. De \u00e4r en begr\u00e4nsning av etableringsgarantin f\u00f6r grundskolor, dvs. idag fr\u00e4mst f\u00f6r l\u00e5g- och mellanstadieskolor. Det \u00e4r endast f\u00f6r dessa som de g\u00e4ller ut\u00f6ver artikel 7 IV: <\/p>\n * Obs:<\/strong><\/strong> Erk\u00e4nnande\" som ers\u00e4ttningsskola skiljer sig fr\u00e5n ”auktorisation\". Erk\u00e4nnande - som m\u00e5ste s\u00f6kas separat - \u00e4r f\u00f6rknippat med \u00f6verf\u00f6ring av s\u00e5 kallade suver\u00e4na uppgifter, t.ex. sj\u00e4lvst\u00e4ndigt genomf\u00f6rande av prov och utf\u00e4rdande av intyg. Erk\u00e4nnande beviljas vanligtvis efter n\u00e5gra \u00e5r om skolans tillsynsmyndighet \u00e4r n\u00f6jd med skolans utbildningskvalitet och dess konsekvens. Det \u00e4r inte kopplat till det statliga ekonomiska st\u00f6det, som i allm\u00e4nhet (med undantag f\u00f6r Nordrhein-Westfalen) b\u00f6rjar sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fr\u00e5n och med det fj\u00e4rde \u00e5ret efter grundandet. <\/p>\n<\/div><\/div><\/div> F\u00f6rderverein f\u00fcr christliche Schulen e.V. erbjuder st\u00f6d till initiativgrupper som vill etablera kristna Bekenntnisschulen:<\/p>\n F\u00f6rel\u00e4sningar anordnas f\u00f6r PR- och f\u00f6r\u00e4ldraarbete i skolor och samh\u00e4llen om bland annat f\u00f6ljande \u00e4mnen:<\/p>\n Kristna skolor har m\u00f6jlighet att boka slutna seminarier f\u00f6r intern skolutbildning fr\u00e5n \u00e4mnesomr\u00e5det f\u00f6r utbildningsprogrammet f\u00f6r Association of Protestant Denenntnisschulen.<\/p><\/div><\/div><\/div> Staten st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4stan 100 procent av finansieringen av f\u00f6r\u00e4ldrarnas initiativ - det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 enkelt att starta och driva ett kristet daghem. Situationen ser dock lite olika ut i de olika delstaterna. <\/p>\n\n I grund och botten g\u00e4ller formeln:<\/p>\n F\u00f6r ett daghem kr\u00e4vs ett drifttillst\u00e5nd (i de flesta delstater fr\u00e5n delstatens ungdomsv\u00e5rdsbyr\u00e5 eller motsvarande delstatsmyndigheter). Detta beviljas om ett l\u00e4mpligt pedagogiskt koncept finns p\u00e5 plats, lokalerna uppfyller de s\u00e4rskilda villkoren f\u00f6r barnomsorg (rumsh\u00f6jd, yta som motsvarar antalet barn, antal toaletter etc.) och om leverant\u00f6ren kan bevisa att det finns tillr\u00e4ckligt med pedagogiskt kvalificerad personal. <\/p>\n Dessf\u00f6rinnan m\u00e5ste lokalerna bland annat ha godk\u00e4nts av byggnadsn\u00e4mnden. F\u00f6r att starta ett daghem i en gammal byggnad m\u00e5ste du l\u00e4mna in en ans\u00f6kan om \u00e4ndrad anv\u00e4ndning via en arkitekt, och beroende p\u00e5 ombyggnaden \u00e4ven en byggnadsans\u00f6kan. Om det g\u00e4ller en ny byggnad \u00e4r en byggnadsans\u00f6kan n\u00f6dv\u00e4ndig. <\/p>\nVar kan jag hitta information om det aktuella r\u00e4ttsl\u00e4get? Det \u00e4r viktigt att du p\u00e5 ett trov\u00e4rdigt s\u00e4tt kan visa att det finns ett behov av ditt planerade daghem med denna form av barnomsorg - helst en motsvarande lista \u00f6ver f\u00f6r\u00e4ldrar, \u00e4nnu b\u00e4ttre motsvarande skriftliga f\u00f6rklaringar fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar, \u00e4nnu b\u00e4ttre en f\u00f6rening (f\u00f6r\u00e4ldrainitiativ) med m\u00e5nga medlemmar och skriftliga f\u00f6rklaringar fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar om att de vill att deras barn ska tas om hand av dig - n\u00e4mligen: <\/p>\nF\u00f6rfarande<\/a><\/h4><\/div>
\n
- H\u00e5llbar b\u00f6negudstj\u00e4nst
- Pedagogiskt och andligt koncept
- Public relations (andliga, ideella, strukturella och ekonomiska supportrar; senare elevrekrytering)
- Information, samordning och kommunikation med myndigheter, skolor, kyrkor, kommitt\u00e9er, grupper, nyckelpersoner
- Ytterligare juridiska fr\u00e5gor
- Insamling av medel
- Bygg- och anl\u00e4ggningsfr\u00e5gor
- M\u00f6belanskaffning
- Strukturfr\u00e5gor (kommitt\u00e9-, m\u00f6tes- och konferensplanering, ytterligare reglering av ledarskap och kompetens)
- Rekrytering, ans\u00f6kningsf\u00f6rfarande
- Elevrekrytering, antagningsf\u00f6rfarande m. St\u00f6dtj\u00e4nster (administration, skolskjuts, st\u00e4dning etc.)<\/li>\n F\u00f6rkunskapskrav<\/a><\/h4><\/div>
Grundlag f\u00f6r F\u00f6rbundsrepubliken Tyskland<\/h2>\n
Artikel 7<\/h3>\n
(4) R\u00e4tten att inr\u00e4tta offentliga skolor skall garanteras. Offentliga skolor som ers\u00e4tter offentliga skolor ska kr\u00e4va tillst\u00e5nd fr\u00e5n staten och ska omfattas av delstaternas lagar. Tillst\u00e5nd skall beviljas om de offentliga skolorna inte \u00e4r underl\u00e4gsna offentliga skolor i fr\u00e5ga om undervisningsm\u00e5l och utrustning och i fr\u00e5ga om den akademiska utbildningen av deras l\u00e4rarpersonal och om de inte fr\u00e4mjar segregering av elever beroende p\u00e5 deras f\u00f6r\u00e4ldrars f\u00f6rm\u00f6genhetsstatus. Tillst\u00e5nd skall v\u00e4gras om l\u00e4rarpersonalens ekonomiska och r\u00e4ttsliga st\u00e4llning inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt tryggad. \n
(5) En privat grundskola ska endast godk\u00e4nnas om …, p\u00e5 beg\u00e4ran av v\u00e5rdnadshavare, om den ska inr\u00e4ttas som en kommunal skola, en Bekenntnisschulen ska inr\u00e4ttas…<\/p>\n\nResulterande krav<\/h3>\n
\n
(antingen antagande av den offentliga skolans l\u00e4roplan eller inl\u00e4mnande av en egen likv\u00e4rdig, detaljerad och underbyggd l\u00e4roplan<\/em>)
- ”institutionen\"
Det handlar i f\u00f6rsta hand om skolbyggnader och deras inredning samt pedagogiska och visuella hj\u00e4lpmedel. Begreppet faciliteter \u00e4r inte begr\u00e4nsat till materiella aspekter. Det omfattar ocks\u00e5 till exempel organisationen, s\u00e5som tillr\u00e4ckligt f\u00f6r\u00e4ldraengagemang). <\/em>
- den ”vetenskapliga utbildningen av l\u00e4rare\"
(1:a och 2:a statsexamen eller j\u00e4mf\u00f6rbar utbildning, dvs. universitetsutbildning som ger beh\u00f6righet att undervisa i ett \u00e4mne och bevis p\u00e5 pedagogisk beh\u00f6righet genom s.k. ”fria tj\u00e4nster; det senare hanteras olika i delstaterna och g\u00e4ller vanligtvis endast f\u00f6r sekund\u00e4rniv\u00e5erna\")<\/em><\/li>\n
(endast m\u00e5ttliga skolavgifter m\u00f6jliga, eventuellt med social gradering)<\/em><\/li>\n
(anst\u00e4llningsavtal, ers\u00e4ttning antingen samma som f\u00f6r l\u00e4rare vid offentliga skolor, t.ex. i NRW och RP, eller endast n\u00e5got l\u00e4gre, max 10-20%<\/em>)<\/li>\n<\/ul>\n\n
(bevis p\u00e5 behov, f\u00f6r\u00e4ldrarnas deltagande i grundarbetet, t.ex. genom klubbmedlemskap)<\/em><\/li>\n
(konceptet bygger p\u00e5 en trosbek\u00e4nnelse - sedan en dom i den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen m\u00e5ste \u00e4ven icke-kyrkliga bek\u00e4nnelser accepteras. Trosbek\u00e4nnelsen m\u00e5ste delas av alla som deltar i skolans verksamhet, det ansvariga organet, f\u00f6r\u00e4ldrar, l\u00e4rare och, i begr\u00e4nsad utstr\u00e4ckning, elever; undantag \u00e4r endast m\u00f6jliga i begr\u00e4nsad utstr\u00e4ckning. En ”Bekenntnisschule\" kan d\u00e4rf\u00f6r inte utformas som en missionsskola).<\/em><\/li>\n
(Om det redan finns en offentligt driven Bekenntnisschule med samma eller liknande konfession i en kommun, f\u00e5r inga ytterligare skolor godk\u00e4nnas. I vissa storst\u00e4der g\u00e4ller lagen dock endast f\u00f6r skoldistrikt. Det kan antas att de lokala Bekenntnisschulen som uppr\u00e4tth\u00e5lls av den offentliga sektorn har en protestantisk konfession - oavsett hur denna \u00e4r organiserad. I detta fall \u00e4r det viktigt att skolans eget koncept skiljer sig fr\u00e5n detta om det ska finnas n\u00e5gon chans till godk\u00e4nnande. I annat fall m\u00e5ste skolans placering planeras i en kommun eller stadsdel i n\u00e4romr\u00e5det).<\/em><\/li>\n<\/ul>\n
Elever kan fullg\u00f6ra sin skolplikt i ”alternativa skolor\". Dessa m\u00e5ste godk\u00e4nnas och \u00f6vervakas av staten. Andra skolor \u00e4r ”kompletterande skolor\" och kr\u00e4ver inte tillst\u00e5nd (t.ex. musikskolor eller religi\u00f6sa skolor). <\/p>\nSt\u00f6d f\u00f6r<\/a><\/h4><\/div>
Initiativ p\u00e5 skolomr\u00e5det<\/h2>\n
\n
Skolors och kommuners PR-arbete<\/h2>\n
\n
Intern utbildning i skolan<\/h2>\n
Spirituell bakgrund<\/a><\/h4><\/div>
Tidtabell<\/a><\/h4><\/div>
Finns det n\u00e5got ekonomiskt st\u00f6d fr\u00e5n staten? <\/a><\/h4><\/div>
\n
Vilket tillst\u00e5nd kr\u00e4vs?<\/a><\/h4><\/div>
I v\u00e5rt nedladdningsomr\u00e5de kommer du snart att hitta alla statliga lagar och f\u00f6rordningar.<\/div><\/div><\/div>Hur ska jag \u00f6vertyga de ansvariga om behovet?<\/a><\/h4><\/div>
Den kraftfulla h\u00e4vst\u00e5ngen i \u00a7 5 i SGB VIII<\/a><\/h4><\/div>