238 nr 15<\/a>]. F\u00f6ljande sk\u00e4l angavs: Den av k\u00e4randen planerade grundskolan var en Bekenntnisschule i den mening som avses i artikel 7.5 i grundlagen. Svarandens uppfattning att begreppet ”Bekenntnisschule\" i denna best\u00e4mmelse, i likhet med artiklarna 146 och 147 i Weimars f\u00f6rfattning (Weimarer Reichsverfassung - WRV), endast omfattar de protestantiska regionala kyrkornas, den katolska kyrkans och de judiska samfundens Bekenntnisschulen, st\u00f6ds inte av ordalydelsen i artikel 7.5 i grundlagen och begr\u00e4nsar p\u00e5 ett otill\u00e5tet s\u00e4tt r\u00e4tten till godk\u00e4nnande av en privat grundskola som Bekenntnisschule. Artikel 4.1 GG skyddar friheten till religi\u00f6s och ideologisk bek\u00e4nnelse utan inskr\u00e4nkning, inte bara friheten till religi\u00f6s bek\u00e4nnelse p\u00e5 grundval av de protestantiska regionala kyrkorna, den katolska kyrkan eller de judiska samfunden. Svarandens h\u00e4nvisning till ”Weimarskolekompromissen\", som \u00e5terspeglas i artiklarna 146 och 147 i den tyska f\u00f6rfattningen, fr\u00e5n vilken best\u00e4mmelsen i artikel 7.5 i grundlagen h\u00e4rr\u00f6r, kan inte motivera en sn\u00e4vare tolkning av denna grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet. N\u00e4r det g\u00e4ller garantin f\u00f6r offentliga skolor hade grundlagen i st\u00e4llet medvetet g\u00e5tt l\u00e4ngre \u00e4n r\u00e4ttsl\u00e4get under Weimartiden. Eftersom k\u00e4randen ville driva den av honom planerade skolan p\u00e5 grundval av en kristen bek\u00e4nnelse, varvid trosbek\u00e4nnelserna var den apostoliska trosbek\u00e4nnelsen och den evangeliska alliansens principf\u00f6rklaring fr\u00e5n 1846, var det en Bekenntnisschulen i den mening som avses i artikel 7.5 GG. <\/p>\n\nDen av k\u00e4randen planerade grundskolan uppfyller ocks\u00e5 kraven i art. 7.4 GG ”utan inskr\u00e4nkning\". Framf\u00f6r allt \u00e4r den inte s\u00e4mre \u00e4n offentliga skolor vad g\u00e4ller undervisningsm\u00e5len. I sitt avslagsmeddelande talar svaranden - i motsats till artikel 7.4 tredje meningen GG - inte om ”undervisningsm\u00e5l\" utan om ”utbildningsm\u00e5l\" och g\u00e5r d\u00e4rmed l\u00e4ngre \u00e4n vad som kr\u00e4vs enligt artikel 7.4 tredje meningen GG. Av denna best\u00e4mmelse kunde till en b\u00f6rjan endast utl\u00e4sas att undervisningen vid en offentlig skola m\u00e5ste uppmuntra eleverna att uppn\u00e5 de kvalifikationer som de skulle f\u00e5 vid en offentlig skola. Detta kunde antas i k\u00e4randens fall, eftersom den av honom planerade skolan syftade till en intellektuell prestationsniv\u00e5 som var minst lika h\u00f6g som i de statliga skolorna. <\/p>\n\n
Enligt den federala f\u00f6rfattningsdomstolens och den federala f\u00f6rvaltningsdomstolens r\u00e4ttspraxis omfattar emellertid begreppet ”undervisningsm\u00e5l\" i artikel 7.4 tredje meningen i GG \u00e4ven ”utbildningsm\u00e5l\" som ett \u00f6vergripande begrepp, eftersom staten enligt artikel 7.1 i GG har en likv\u00e4rdig utbildningsuppgift vid sidan av f\u00f6r\u00e4ldrarna. Detta inneb\u00e4r dock inte att svaranden \u00e4r beh\u00f6rig att g\u00f6ra de utbildningsm\u00e5l som f\u00f6reskrivs i dess skollag f\u00f6r statliga skolor till en bindande standard \u00e4ven f\u00f6r privata Bekenntnisschulen. F\u00f6r \u00f6vrigt uppfyller k\u00e4randens utbildningskoncept i allt v\u00e4sentligt svarandens krav p\u00e5 utbildningsm\u00e5len i de statliga skolorna. Avvikelserna \u00e4r konfessionella och d\u00e4rf\u00f6r till\u00e5tna, eftersom v\u00e5rdnadshavarnas r\u00e4tt till en privat grundskola i enlighet med deras konfession enligt artikel 7.5 i grundlagen inte f\u00e5r undergr\u00e4vas genom att staten granskar konfessionen, g\u00f6r en bed\u00f6mning av den och v\u00e4grar godk\u00e4nnande med motiveringen att elevernas utbildning p\u00e5 grundval av deras konfession inte \u00e4r lika fri och neutral som i offentliga skolor. Endast om de undervisningsm\u00e5l som efterstr\u00e4vas av de privata grundskolorna strider mot grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingar i konstitutionen kan staten v\u00e4gra godk\u00e4nnande. <\/p>\n\n
Detta var inte att f\u00f6rv\u00e4nta sig i den skola som k\u00e4randen planerade. Visserligen skulle en privat Bekenntnisschulen hamna efter de offentliga skolorna i sina undervisningsm\u00e5l om den fr\u00e5n sina l\u00e4roplaner utesl\u00f6t allt som inte hade n\u00e5gon giltighet f\u00f6re dess konfession; detta var dock inte att befara med k\u00e4randen, s\u00e4rskilt eftersom dess l\u00e4roplaner knappast skilde sig fr\u00e5n de statliga skolornas l\u00e4roplaner. I den m\u00e5n undervisningen p\u00e5verkades av l\u00e4rarnas konfession var detta legitimt i en Bekenntnisschule. Slutligen ber\u00e4ttigade inte k\u00e4randens pedagogiska koncept till slutsatsen att eleverna skulle tvingas till en bek\u00e4nnelse; i detta avseende f\u00f6rtj\u00e4nade k\u00e4randens l\u00f6fte om att inte ut\u00f6va n\u00e5gon otillb\u00f6rlig press f\u00f6rtroende i f\u00f6rsta hand. Om det skulle uppst\u00e5 en o\u00f6nskad utveckling efter det att skolan godk\u00e4nts, hade svaranden m\u00f6jlighet att ingripa med hj\u00e4lp av den statliga skolinspektionen. <\/p>\n\n
Efter det att domen i \u00f6verklagandet meddelades den 26 november 1990 \u00e4ndrade svarandens B\u00fcrgerschaft privatskolelagen i dess lydelse av den 21 juli 1989 (HmbGVBl. s. 160) genom den tredje lagen om \u00e4ndring av privatskolelagen av den 4 december 1990 (HmbGVBl. s. 245) p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det i best\u00e4mmelsen i \u00a7 7 mom. 1 om kraven f\u00f6r godk\u00e4nnande av offentliga skolor som alternativa skolor, en ny siffra 1 lades till, enligt vilken de pedagogiska m\u00e5len f\u00f6r den alternativa skolan m\u00e5ste uppfylla kraven i \u00a7 2 punkt 1 och 2 i Hamburgs skollag av den 17 oktober 1977 (HmbGVBl. s. 297) i dess lydelse av den 18 juni 1985 (HambGVBl. s. 143), s\u00e5som de g\u00e4ller f\u00f6r offentliga skolor. <\/p>\n\n
Svaranden har \u00f6verklagat H\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolens dom, som godk\u00e4nts av senaten, med \u00e5beropande av att de federala normerna i artikel 7.4 och 7.5 har \u00e5sidosatts. F\u00f6ljande grunder \u00e5beropas: Domen i \u00f6verklagandet strider mot federal lag av det enkla sk\u00e4let att den privata grundskola som klaganden planerar inte \u00e4r en ”Bekenntnisschule\" i den mening som avses i artikel 7.5 GG som kan godk\u00e4nnas. Denna best\u00e4mmelse m\u00e5ste tolkas restriktivt i enlighet med r\u00e4ttsl\u00e4get under Weimarf\u00f6rfattningen, s\u00e5 att endast de skolor som traditionellt hade funnits i Hamburg kunde ing\u00e5 i den grupp av Bekenntnisschulen som var ber\u00e4ttigade till godk\u00e4nnande. Sk\u00e4let till att privata Bekenntnisschulen enligt artikel 7.5 i grundlagen skulle ges f\u00f6retr\u00e4de - n\u00e4mligen mot bakgrund av att grundskolan \u00e4r en enhetlig skola med offentlig huvudman, dvs. att privata grundskolor i princip \u00e4r otill\u00e5tna - var inte h\u00e4nsyn till f\u00f6r\u00e4ldrars och elevers grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter, utan h\u00e4nsyn till de stora religi\u00f6sa samfundens krav p\u00e5 r\u00e4ttsligt skydd f\u00f6r m\u00f6jligheten att inr\u00e4tta grundskolor som Bekenntnisschulen. <\/p>\n\n
Hovr\u00e4tten hade ocks\u00e5 \u00e5sidosatt artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen, som ocks\u00e5 g\u00e4ller utan inskr\u00e4nkning f\u00f6r de privata grundskolor som regleras i artikel 7.5 i grundlagen. Undervisningsm\u00e5len f\u00f6r den privata grundskola som klaganden planerade var i sj\u00e4lva verket s\u00e4mre \u00e4n undervisningsm\u00e5len f\u00f6r motsvarande offentliga skolor i den mening som avses i denna best\u00e4mmelse. Dessa undervisningsm\u00e5l omfattade \u00e4ven utbildningsm\u00e5len. I detta avseende m\u00e5ste man \u00e5tminstone i \u00f6verklagandeinstansen utg\u00e5 fr\u00e5n kraven i \u00a7 2 mom. 1 och 2 i Hamburgs skollag, som Hamburgs lagstiftande f\u00f6rsamling under tiden \u00e4ven har f\u00f6reskrivit f\u00f6r privata alternativa skolor. Enligt den federala f\u00f6rvaltningsdomstolens r\u00e4ttspraxis skulle denna delstatliga lagbest\u00e4mmelse, som inf\u00f6rdes f\u00f6rst efter det att domen i \u00f6verklagandeinstansen meddelats, s\u00e5 att appellationsdomstolen \u00e4nnu inte hade kunnat till\u00e4mpa den, till\u00e4mpas (f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen) av appellationsdomstolen. P\u00e5 grundval av dessa utbildningsm\u00e5l i \u00a7 2 mom. 1 och 2 i Hamburgs skollag, som nu ocks\u00e5 \u00e4r bindande f\u00f6r privata alternativa skolor, kunde den privata grundskola som klaganden planerade inte godk\u00e4nnas eftersom den inte uppfyllde dessa utbildningsm\u00e5l. Det fanns inga konstitutionella inv\u00e4ndningar mot den bindande karakt\u00e4ren hos dessa utbildningsm\u00e5l som fastst\u00e4llts f\u00f6r offentliga skolor f\u00f6r offentliga skolor, utan de specificerade endast kraven f\u00f6r privata alternativa skolor som direkt standardiserats av den federala konstitutionen i artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen. Bortsett fr\u00e5n detta gick de utbildningsm\u00e5l som f\u00f6reskrevs i \u00a7 2 mom. 1 och 2 i Hamburgs skollag, om de tolkades korrekt, i princip inte ut\u00f6ver de krav som redan g\u00e4llde enligt grundlagen och var d\u00e4rf\u00f6r enligt appellationsdomstolens mening bindande f\u00f6r den grundskola som k\u00e4randen planerade. Till dessa h\u00f6rde s\u00e4rskilt de krav som f\u00f6ljer av grundlagens grundl\u00e4ggande v\u00e4rderingar, s\u00e5som \u00f6ppenhet f\u00f6r en m\u00e5ngfald av ideologiska och religi\u00f6sa uppfattningar med h\u00e4nsyn till en m\u00e4nniskosyn som pr\u00e4glas av m\u00e4nniskov\u00e4rde och fri personlighetsutveckling med sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och personligt ansvar. \u00c4ven om det st\u00e5r en privat Bekenntnisschule fritt att inrikta sin undervisning och i synnerhet sina utbildningsm\u00e5l p\u00e5 sin konfession, m\u00e5ste det f\u00f6rst och fr\u00e4mst s\u00e4kerst\u00e4llas att de offentliga skolorna inte sl\u00e4par efter de grundl\u00e4ggande undervisningsm\u00e5l, inklusive utbildningsm\u00e5len, som staten har f\u00f6reskrivit f\u00f6r de offentliga skolorna. Appellationsdomstolen har inte beaktat dessa krav i den federala lagstiftningen och har gett klaganden r\u00e4tt till godk\u00e4nnande av den privata grundskola som han planerat, trots att han enligt det pedagogiska koncept som han lagt fram inte str\u00e4var efter \u00f6ppenhet, utan hans tolkning av bibeln som grund f\u00f6r undervisning och fostran p\u00e5 alla livets omr\u00e5den bygger p\u00e5 rigorism och dogmatism. Om den federala r\u00e4ttsnormen i artikel 7.4 i grundlagen till\u00e4mpas korrekt, utesluter detta k\u00e4randens krav p\u00e5 godk\u00e4nnande av den privata grundskola som han planerat. <\/p>\n\n
K\u00e4randen f\u00f6rsvarar den \u00f6verklagade domen och utvecklar sina tidigare argument. Han anser att hans pedagogiska koncept \u00e4ven uppfyller kraven p\u00e5 godk\u00e4nnande enligt \u00a7 2 mom. 1 och 2 i Hamburgs skollag, s\u00e4rskilt som dessa inte inneh\u00e5ller n\u00e5gon inneh\u00e5llsm\u00e4ssig bed\u00f6mning och med h\u00e4nsyn till statens skyldighet till strikt religi\u00f6s och ideologisk neutralitet inte heller f\u00e5r inneh\u00e5lla n\u00e5gon s\u00e5dan bed\u00f6mning. Detta var utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r hans v\u00e4rderingar, som inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt stod i strid med statens utbildningsm\u00e5l, utan endast fyllde ut deras inneh\u00e5ll. I synnerhet skulle lektionerna i den av honom planerade privata grundskolan inte sakna den \u00f6ppenhet som kr\u00e4vs, \u00e4ven om det i slutet fanns ett tydligt engagemang f\u00f6r Bibeln och dess m\u00e4nniskobild, vilket dock var legitimt f\u00f6r en Bekenntnisschulen som uttryckligen godk\u00e4nts enligt artikel 7.5 i grundlagen. Eftersom skolan, med h\u00e4nsyn till dess l\u00e4roplaner som motsvarade de offentliga skolornas l\u00e4roplaner, enligt svarandens uppfattning dessutom erbj\u00f6d en garanti f\u00f6r att eleverna i den planerade skolan skulle f\u00e5 samma kvalifikationer som eleverna i de offentliga skolorna, och eftersom dess utbildningsm\u00e5l ocks\u00e5 uppfyllde (minimi-)kraven i Hamburgs skollag, hade appellationsdomstolen inte brutit mot federal r\u00e4tt genom att anta ett krav p\u00e5 godk\u00e4nnande av den privata grundskola som svaranden planerade. <\/p>\n\n
Den federala chefs\u00e5klagaren deltar i f\u00f6rfarandet. I likhet med k\u00e4randen bestrider han att appellationsdomstolen har brutit mot federal lag, eftersom de av staten angivna v\u00e4rdem\u00e5len, bakom vilka undervisningsm\u00e5len f\u00f6r den av k\u00e4randen planerade privata grundskolan inte f\u00e5r st\u00e5 tillbaka, inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt utesluter en konfessionell karakt\u00e4r p\u00e5 hela undervisningen i Bekenntnisschulen. <\/p>\n\n
Fr\u00e5n sk\u00e4len f\u00f6r beslutet<\/h2>\n\n
\u00d6verklagandet kan tas upp till sakpr\u00f6vning, men \u00e4r inte v\u00e4lgrundat. \u00c4ven om den \u00f6verklagade domen inte \u00e4r helt i linje med federal r\u00e4tt, visar den sig vara korrekt som resultat (\u00a7 144.4 VwGO). <\/p>\n\n
Enligt sina stadgar vill k\u00e4randen inr\u00e4tta en privat grundskola p\u00e5 allm\u00e4nkristen ”evangelisk\" grund, som \u00e4r bunden till bibeln och \u00f6ppnar f\u00f6r tro, d\u00e4r ungdomar skall utbildas enligt den bibliska m\u00e4nniskosynen och p\u00e5 grundval av bibeln som Guds uppenbarade ord; den apostoliska trosbek\u00e4nnelsen och den evangeliska alliansens principf\u00f6rklaring fr\u00e5n 1846 skall vara trosbek\u00e4nnelser. Appellationsdomstolen betraktade med r\u00e4tta en s\u00e5dan skola som en Bekenntnisschule i den mening som avses i artikel 7.5 i grundlagen, vilken skall godk\u00e4nnas under de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som anges d\u00e4r och i punkt 4. Detta inneb\u00e4r i synnerhet inte att det kr\u00e4vs att det aktuella trossamfundet kan h\u00e4nf\u00f6ras till n\u00e5gon av de etablerade kyrkorna - en protestantisk regional kyrka, den katolska kyrkan eller en judisk f\u00f6rsamling. Det finns inte tillr\u00e4ckligt st\u00f6d f\u00f6r svarandens antagande att r\u00e4ttsl\u00e4get enligt Weimarrepublikens f\u00f6rfattning ocks\u00e5 m\u00e5ste l\u00e4ggas till grund f\u00f6r inneh\u00e5llet, eftersom best\u00e4mmelsen i artikel 7.4 och 7.5 GG har sin grund i best\u00e4mmelsen i artikel 147.1 och 147.2 WRV. Detta kan inte utl\u00e4sas av f\u00f6rarbetena till artikel 7.4 och 7.5 GG (se i detalj \u00e4ven senatens dom av den 19 februari 1992 - BVerwG 6 C 5.91 -). <\/p>\n\n
Att den privata grundskola som k\u00e4randen planerar \u00e4r en Bekenntnisschule i den mening som avses i artikel 7.5 i grundlagen f\u00f6ljer - som hovr\u00e4tten korrekt f\u00f6rklarade - av den n\u00f6dv\u00e4ndiga sammanfattningen av denna best\u00e4mmelse med artikel 4.1 i grundlagen, enligt vilken tros- och samvetsfrihet samt frihet till religi\u00f6s eller ideologisk \u00f6vertygelse \u00e4r okr\u00e4nkbara. Samexistensen av tro och samvete samt religi\u00f6s och ideologisk \u00f6vertygelse i artikel 4.1 GG g\u00f6r det klart att grundlagen \u00e5 ena sidan g\u00f6r en tydlig \u00e5tskillnad mellan religion och ideologi, medan \u00e5 andra sidan staten, som har f\u00f6rbundit sig till religi\u00f6s och ideologisk neutralitet (jfr. Art. 4 para. 1 samt Art. 140 GG i f\u00f6rening med Art. 137 para. 1 WRV), behandlar den b\u00e5da som likv\u00e4rdiga och i princip av samma natur, s\u00e5 att varje ”bek\u00e4nnelse\", oavsett om den \u00e4r baserad p\u00e5 religion eller ideologi, \u00e4r skyddad. Med h\u00e4nsyn till denna frihetsgaranti enligt art. 4.1 GG, som omfattar varje bek\u00e4nnelse, \u00e4r skyddsomf\u00e5nget f\u00f6r den specifika bek\u00e4nnelsen i slut\u00e4ndan inte beroende av hur gr\u00e4nsen mellan ”religi\u00f6s\" och ”ideologisk\" bek\u00e4nnelse ska dras i detalj; eftersom varje bek\u00e4nnelse \u00e4r skyddad och f\u00f6ljaktligen ingen \u00e4r ”utesluten\", \u00e4r en religi\u00f6st grundad bek\u00e4nnelse inte utesluten fr\u00e5n skyddsomf\u00e5nget enligt art. 4.1 GG f\u00f6r att den till exempel inte kan h\u00e4nf\u00f6ras till n\u00e5gon av de etablerade kyrkorna. Den enda f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r skydd enligt artikel 4.1 GG \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r fr\u00e5ga om en ”bek\u00e4nnelse\" som grundar sig p\u00e5 religion eller ideologi. <\/p>\n\n
Hovr\u00e4tten anser med r\u00e4tta att detta \u00e4ven g\u00e4ller f\u00f6r tolkningen av artikel 7.5 i grundlagen, eftersom det d\u00e4r - f\u00f6rutom den kommunala skolan, som inte \u00e4r av intresse h\u00e4r - \u00e4ven talas om ”konfessionella eller ideologiska skolor\". Medan artikel 4.1 GG talar om ”religi\u00f6s och ideologisk konfession\" sida vid sida och d\u00e4rmed ocks\u00e5 anv\u00e4nder termen ”konfession\" i samband med en ideologi, begr\u00e4nsar artikel 7.5 GG det till (respektive) religion, men genom att ”konfessionella eller ideologiska skolor\" - som skiljer sig fr\u00e5n varandra p\u00e5 detta s\u00e4tt - st\u00e5r sida vid sida h\u00e4r. Religi\u00f6s bek\u00e4nnelse \u00e5 ena sidan och v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dning \u00e5 andra sidan f\u00f6ruts\u00e4tter dock i lika h\u00f6g grad en sluten v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dning som omfattar alla livsomr\u00e5den; de skiljer sig endast \u00e5t genom att den religi\u00f6sa bek\u00e4nnelsen k\u00e4nnetecknas av att v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningen \u00e4r gudcentrerad, vilket saknas i en v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningsskola (jfr i detalj senatens redan citerade dom av den 19 februari 1992 - BVerwG 6 C 5.91 -). <\/p>\n\n
Eftersom k\u00e4randens v\u00e4rldsbild och d\u00e4rmed hans pedagogiska koncept f\u00f6r den av honom planerade privata grundskolan pr\u00e4glas och domineras av hans engagemang f\u00f6r Gud, f\u00f6r hans ord uppenbarat i Bibeln och f\u00f6r den bibliska m\u00e4nniskosynen, \u00e4r denna skola - med f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r ytterligare krav - en Bekenntnisschulen i den mening som avses i artikel 7.5 GG, och detta - som redan sagts - oberoende av om k\u00e4randen kan h\u00e4nf\u00f6ras till en av de etablerade kyrkorna eller inte. Det sistn\u00e4mnda kan p\u00e5 sin h\u00f6jd bli aktuellt i samband med pr\u00f6vningen av om det i kommunen - i detta fall Fria Hansestaden Hamburg - redan finns ”en offentlig grundskola av detta slag\" i den mening som avses i artikel 7.5 GG. I detta avseende \u00e4r det dock ostridigt mellan de inblandade parterna att det inte finns n\u00e5gon offentlig Bekenntnisschule av den typ som k\u00e4randen vill inr\u00e4tta och driva i Hamburg. <\/p>\n\n
N\u00e4r det g\u00e4ller de ytterligare, specifika kraven f\u00f6r en Bekenntnisschulen i den mening som avses i artikel 7.5 i grundlagen inneh\u00e5ller den \u00f6verklagade domen emellertid uttalanden som - \u00e5tminstone isolerat - skulle kunna utg\u00f6ra en \u00f6vertr\u00e4delse av federal r\u00e4tt och d\u00e4rf\u00f6r \u00e5tminstone kr\u00e4ver ett klarg\u00f6rande. Detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt appellationsdomstolens uppfattning att det inte \u00e4r r\u00e4ttsligt bet\u00e4nkligt att klaganden enligt sina stadgar vill ta emot barn i sin skola vars f\u00f6r\u00e4ldrar inte kan identifiera sig med skolans bibliska m\u00e5ls\u00e4ttning. Det \u00e4r riktigt att karakt\u00e4ren av en Bekenntnisschule - \u00e4ven om den f\u00f6ruts\u00e4tts vara en s\u00e5dan - inte f\u00f6r\u00e4ndras av att en minoritet av eleverna kommer fr\u00e5n ett f\u00f6r\u00e4ldrahem som inte tillh\u00f6r den konfession som de personer som driver skolan och l\u00e4rarna tillh\u00f6r, och att elever som har uppfostrats i en annan konfession i hemmet d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r uteslutna fr\u00e5n att g\u00e5 i en Bekenntnisschule. Detta f\u00f6ruts\u00e4tter dock att den ber\u00f6rda skolan redan tydligt karakt\u00e4riseras som en Bekenntnisschule av ett visst samfund och att det d\u00e4rf\u00f6r kan antas att en minoritet - och endast en minoritet - av elever med ett annat samfund eller till och med utan samfund inte kan \u00e4ndra skolans konfessionella karakt\u00e4r. Detta framg\u00e5r inte tydligt av den angripna domen. <\/p>\n\n
Det b\u00f6r ocks\u00e5 klarg\u00f6ras i detta sammanhang att artikel 7.5 i f\u00f6rening med 4 \u00a7 grundlagen ger r\u00e4tten att bevilja tillst\u00e5nd att inr\u00e4tta en privat grundskola som en Bekenntnisschule inte till n\u00e5gon skolmyndighet utan till de s\u00f6kande v\u00e5rdnadshavarna med h\u00e4nsyn till deras r\u00e4tt till utbildning enligt artikel 6.2 f\u00f6rsta meningen grundlagen och deras religionsfrihet enligt artikel 4.1 grundlagen och att deras (gemensamma) religion d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r avg\u00f6rande. Antagandet om en Bekenntnisschule i den mening som avses i artikel 7.5 GG f\u00f6ruts\u00e4tter d\u00e4rf\u00f6r en gemensam konfession f\u00f6r de v\u00e5rdnadshavare som (vill) skicka sina barn till skolan, vilket ”k\u00e4nnetecknar\" skolan och hela dess undervisning (se i detalj den redan citerade domen fr\u00e5n senaten ocks\u00e5 den 19 februari 1992 - BVerwG 6 C 5.91 -); det senare kr\u00e4ver dock att l\u00e4rarna - \u00e5tminstone \u00f6verv\u00e4gande - ocks\u00e5 tillh\u00f6r den aktuella konfessionen. Att v\u00e5rdnadshavarnas gemensamma konfession \u00e4r avg\u00f6rande utesluter naturligtvis inte att det, som i f\u00f6revarande fall, \u00e4r ett religi\u00f6st samfund som tar initiativet och agerar som skolhuvudman; i ett s\u00e5dant fall m\u00e5ste det dock s\u00e4kerst\u00e4llas att ans\u00f6kan om att inr\u00e4tta en privat grundskola som en Bekenntnisschule i slut\u00e4ndan g\u00f6rs av de ber\u00f6rda v\u00e5rdnadshavarna, att den kan tillskrivas dem och att det i slut\u00e4ndan \u00e4r deras gemensamma konfession som pr\u00e4glar skolan och hela dess undervisning. Endast om detta kan bekr\u00e4ftas \u00e4r det m\u00f6jligt att undantagsvis ta emot barn till f\u00f6r\u00e4ldrar som tillh\u00f6r en annan konfession eller \u00e5tminstone inte delar den konfession som pr\u00e4glar skolan. <\/p>\n\n
Enligt hovr\u00e4ttens bed\u00f6mning av de faktiska omst\u00e4ndigheterna uppfyller den skola som k\u00e4randen planerar detta krav. Visserligen kunde detta vara tveksamt enligt ingressen till k\u00e4randens stadgar i deras ursprungliga version; enligt denna m\u00e5ste endast medlemmarna i k\u00e4randen och l\u00e4rarna i den planerade skolan tillh\u00f6ra det samfund som k\u00e4randen representerade, medan v\u00e5rdnadshavarna och deras barn i allm\u00e4nhet skulle vara fria att avg\u00f6ra om de kunde ”identifiera sig med det medvetet bibliska m\u00e5let (f\u00f6r skolan)\"; de skulle k\u00e4nna till skolans religi\u00f6sa intresse, men ocks\u00e5 vara s\u00e4kra p\u00e5 att detta intresse n\u00e5gonsin bara skulle representeras som ett erbjudande. Hovr\u00e4tten ans\u00e5g dock att dessa tvivel hade skingrats av det faktum att alla v\u00e5rdnadshavare som skriftligen anm\u00e4lde sina barn till den skola som k\u00e4randen planerade ”samtidigt\" l\u00e4mnade in en ans\u00f6kan i den mening som avses i artikel 7.5 i grundlagen om inr\u00e4ttande av en offentlig skola som en Bekenntnisschule och ocks\u00e5 f\u00f6rklarade att de ”samtycker till skolans och f\u00f6reningens konfession och pedagogiska koncept\". Under dessa omst\u00e4ndigheter kommer den av k\u00e4randen planerade privata grundskolan, inklusive det planerade pedagogiska konceptet, att pr\u00e4glas av den bek\u00e4nnelse som v\u00e5rdnadshavarna faktiskt har \u00e5tagit sig genom att registrera sina barn hos k\u00e4randen. <\/p>\n\n
Det \u00e4r dock inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r ett krav p\u00e5 antagning av en privat grundskola i enlighet med artikel 7.5 i grundlagen att den ska inr\u00e4ttas och drivas som en Bekenntnisschulen i en kommun d\u00e4r det inte finns n\u00e5gon offentlig grundskola av denna typ. Snarare \u00e4r best\u00e4mmelsen i artikel 7.5 GG (ocks\u00e5) f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r f\u00f6rbeh\u00e5llet i artikel 7.4 meningarna 2 och 3 GG, som g\u00e4ller f\u00f6r alla offentliga skolor, enligt vilka offentliga skolor kr\u00e4ver statligt tillst\u00e5nd som ers\u00e4ttning f\u00f6r offentliga skolor och endast har r\u00e4tt till tillst\u00e5nd om de bland annat ”i sina undervisningsm\u00e5l … inte \u00e4r s\u00e4mre \u00e4n offentliga skolor\". <\/p>\n\n
Detta f\u00f6rbeh\u00e5ll \u00e4r en direkt f\u00f6ljd av best\u00e4mmelsen i artikel 7.1 i grundlagen, enligt vilken ”hela skolv\u00e4sendet st\u00e5r under statens tillsyn\" i kraft av konstitutionen - detta \u00e4r respektive stat enligt grundlagens kompetensordning, artikel 30, 70 ff. och 83 ff. och d\u00e4rmed under dess ansvar. Detta motsvarar den enast\u00e5ende betydelse som skol- och utbildningssystemet har f\u00f6r samh\u00e4llet och i synnerhet f\u00f6r f\u00f6rverkligandet av de grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter som grundlagen ger alla medborgare lika, s\u00e4rskilt artikel 2.1 och artikel 12.1 i grundlagen; den tillsyn \u00f6ver hela skolv\u00e4sendet som \u00e4r f\u00f6rbeh\u00e5llen staten ger den m\u00f6jlighet att uppfylla detta ansvar.<\/p>\n\n
De grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter som staten m\u00e5ste iaktta n\u00e4r den ut\u00f6var sin tillsyn \u00f6ver hela skolsystemet och som begr\u00e4nsar dess regleringsbefogenheter i enlighet d\u00e4rmed fr\u00e5n b\u00f6rjan inkluderar f\u00f6rst och fr\u00e4mst ”f\u00f6r\u00e4ldrarnas naturliga r\u00e4tt och den skyldighet som \u00e5ligger dem f\u00f6rst och fr\u00e4mst\" att ta hand om och utbilda sina barn, artikel 6.2 mening 1 GG; vidare \u00e4r i detta sammanhang f\u00f6r\u00e4ldrarnas och barnens ”trosfrihet, samvetsfrihet och frihet till religi\u00f6s och filosofisk \u00f6vertygelse\", artikel 4.1 GG, av st\u00f6rsta vikt. <\/p>\n\n
En konkretisering av dessa f\u00f6r\u00e4ldrar\u00e4ttigheter finns i artikel 7.4 och 7.5 GG: Enligt punkt 4 garanteras i princip r\u00e4tten att inr\u00e4tta offentliga skolor. Det f\u00f6ljer dock inte av denna r\u00e4tt att statens ansvar f\u00f6r ”hela skolsystemet\", som fastst\u00e4lls i artikel 7.1 i grundlagen, upph\u00e4vs i den m\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar utnyttjar denna r\u00e4tt. R\u00e4tten att etablera och uppr\u00e4tth\u00e5lla privata skolor beviljas endast i begr\u00e4nsad utstr\u00e4ckning av konstitutionen i syfte att balansera de olika intressena. Detta motiverar f\u00f6rbeh\u00e5llet att offentliga skolor, i den m\u00e5n de ska inr\u00e4ttas som ers\u00e4ttning f\u00f6r offentliga skolor, i synnerhet ”i sina undervisningsm\u00e5l … inte f\u00e5r vara s\u00e4mre \u00e4n de offentliga skolorna\". <\/p>\n\n
Best\u00e4mmelsen i art. 7.1 i f\u00f6rening med art. 7.4 GG med dess uttryckliga f\u00f6rbeh\u00e5ll f\u00f6r statens ansvar f\u00f6r hela skolsystemet g\u00e4ller utan inskr\u00e4nkning \u00e4ven f\u00f6r de s\u00e4rskilda omst\u00e4ndigheterna i art. 7.5 GG. Det speciella med denna best\u00e4mmelse \u00e4r inte att den g\u00e5r ut\u00f6ver eller avviker fr\u00e5n best\u00e4mmelsen i artikel 7.4 i grundlagen i de s\u00e4rskilda aspekter som den tar upp i betydelsen av en utvidgning av f\u00f6r\u00e4ldrarnas r\u00e4ttigheter; alla dessa s\u00e4rskilda aspekter, s\u00e5som s\u00e4rskilt utbildningsintresse samt samh\u00e4lls-, konfessionella och ideologiska skolor, omfattas redan av artikel 7.4 i grundlagen. Tv\u00e4rtom inneh\u00e5ller artikel 7.5 i grundlagen en betydande begr\u00e4nsning av den grundl\u00e4ggande friheten f\u00f6r privata skolor enligt artikel 7.4 i grundlagen, genom att den utesluter inr\u00e4ttande och drift av grundskolor, dvs. den grundl\u00e4ggande niv\u00e5n i hela skolsystemet, fr\u00e5n friheten f\u00f6r privata skolor och f\u00f6rbeh\u00e5ller den f\u00f6r staten; den till\u00e5ter endast ett undantag fr\u00e5n detta grundl\u00e4ggande f\u00f6rbud mot privata grundskolor under de sn\u00e4va villkor som n\u00e4mns d\u00e4r. <\/p>\n\n
Med dessa undantag f\u00e5r dock - f\u00f6rutom aspekten av s\u00e4rskilt utbildningsintresse - den grundl\u00e4ggande r\u00e4tten till bek\u00e4nnelsefrihet, artikel 4.1 GG, en framtr\u00e4dande st\u00e4llning i samband med de f\u00f6r\u00e4ldrar\u00e4ttigheter som skyddas av artikel 6.2 mening 1 GG, s\u00e5tillvida att artikel 7.5 GG f\u00f6reskriver ett undantag fr\u00e5n det principiella f\u00f6rbudet mot privata grundskolor enbart f\u00f6r gemenskaps-, konfessionella och ideologiska skolor p\u00e5 beg\u00e4ran av de ber\u00f6rda f\u00f6r\u00e4ldrarna eller v\u00e5rdnadshavarna. Inneh\u00e5llet i artikel 7.5 i grundlagen \u00e4r begr\u00e4nsat till detta undantag; det har d\u00e4rf\u00f6r inte samma effekt p\u00e5 den grundl\u00e4ggande regleringen i artikel 7.4 i grundlagen, som g\u00e4ller f\u00f6r alla privata alternativa skolor, att de privata konfessionella grundskolorna f\u00e5r st\u00e5 tillbaka i sina undervisningsm\u00e5l i f\u00f6rh\u00e5llande till de offentliga skolorna p\u00e5 grund av sin konfession, till exempel med h\u00e4nsyn till det s\u00e4rskilda skyddet f\u00f6r konfessionsfrihet enligt artikel 4.1 i grundlagen. Snarare g\u00e4ller f\u00f6rbeh\u00e5llet i artikel 7.4 GG f\u00f6r dem p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r alla andra privata alternativa skolor, s\u00e5 att de endast har r\u00e4tt till statligt godk\u00e4nnande om de inte sl\u00e4par efter de offentliga skolorna i sina undervisningsm\u00e5l. <\/p>\n\n
Appellationsdomstolen har d\u00e4rf\u00f6r med r\u00e4tta fastst\u00e4llt detta, \u00e4ven om dess r\u00e4ttsnormer i flera avseenden inte \u00f6verensst\u00e4mmer med den till\u00e4mpliga federala lagen, artikel 7.4 tredje meningen GG. Det senare g\u00e4ller s\u00e4rskilt dess uppfattning att utbildningsm\u00e5len f\u00f6r det statliga skolsystemet inte \u00e4r en s\u00e5dan bindande standard f\u00f6r en privat Bekenntnisschulen att avvikelser som orsakas av den religi\u00f6sa konfession som pr\u00e4glar hela undervisningen \u00e4r ett hinder f\u00f6r kravet p\u00e5 godk\u00e4nnande; snarare kan godk\u00e4nnande endast v\u00e4gras om utbildningen riktar sig mot grundl\u00e4ggande v\u00e4rden i konstitutionen eller mot grunderna f\u00f6r den statliga ordningen. <\/p>\n\n
I sin bed\u00f6mning att den privata grundskola som k\u00e4randen planerar uppfyller kraven i artikel 7.4 i grundlagen ”utan begr\u00e4nsningar\", skiljer appellationsdomstolen f\u00f6rst inom begreppet ”undervisningsm\u00e5l\" f\u00f6r offentliga skolor, som inte f\u00e5r vara s\u00e4mre \u00e4n de offentliga skolornas, mellan delomr\u00e5dena ”kvalifikationer\" som ska l\u00e4ras ut \u00e5 ena sidan och ”utbildningsst\u00f6d\" \u00e5 andra sidan. <\/p>\n\n
Det konstaterades d\u00e4refter korrekt att den offentliga skolan inte (endast) \u00e4r underl\u00e4gsen de offentliga skolorna i sina undervisningsm\u00e5l med avseende p\u00e5 den del av examen som ska f\u00f6rmedlas om eleverna (ska) st\u00f6djas p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att deras resulterande examen \u00e4r likv\u00e4rdig med den som f\u00f6rmedlas till elever i en motsvarande offentlig skola.<\/p>\n\n
En s\u00e5dan differentierad beskrivning av undervisningsm\u00e5len f\u00e5r emellertid inte bortse fr\u00e5n att de s\u00e4rskilda undervisningsm\u00e5l som en offentlig skola efterstr\u00e4var mycket v\u00e4l kan p\u00e5verka och f\u00f6rs\u00e4mra de kvalifikationer som ska f\u00f6rmedlas, s\u00e5 att det kan uppst\u00e5 brister i j\u00e4mf\u00f6relse med motsvarande offentliga skolor. S\u00e5dana underskott kan uppst\u00e5 p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt: \u00c5 ena sidan kan de s\u00e4rskilda utbildningsm\u00e5len som en f\u00f6ljd - vilket \u00e4r s\u00e4rskilt t\u00e4nkbart n\u00e4r det g\u00e4ller Bekenntnisschulen - begr\u00e4nsa eller till och med utesluta undervisning i \u00e4mnen som inte \u00e4r i linje med den konfessionella utbildningen, men som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r en ”likv\u00e4rdig kvalifikation\". En s\u00e5dan brist kan emellertid ocks\u00e5 uppst\u00e5 om det f\u00f6reskrivna l\u00e4romedlet i princip erbjuds i sin helhet, men - till f\u00f6ljd av de s\u00e4rskilda utbildningsm\u00e5len - brister eller deformationer redan uppst\u00e5r ”p\u00e5 v\u00e4gen\" till den \u00f6nskade kvalifikationen, n\u00e4mligen till f\u00f6ljd av det s\u00e4tt p\u00e5 vilket l\u00e4romedlet undervisas. Detta kan s\u00e4rskilt ske om \u00e4mnet inte i tillr\u00e4cklig utstr\u00e4ckning presenteras som allm\u00e4nt utbildningsmaterial, utan i en f\u00f6rkortad form mot bakgrund av de konfessionella utbildningsm\u00e5len, eller om dess uppfattning redan fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r f\u00f6rutbest\u00e4md av den \u00f6verdrivna dominansen av de speciella utbildningsm\u00e5l som f\u00f6rmedlas vid detta tillf\u00e4lle. Om p\u00e5 detta s\u00e4tt ett opartiskt mottagande och en f\u00f6rdomsfri sj\u00e4lvst\u00e4ndig bed\u00f6mning av det fullst\u00e4ndiga och of\u00f6rfalskade l\u00e4romedlet av den enskilda eleven blockeras eller \u00e5tminstone g\u00f6rs betydligt sv\u00e5rare, resulterar detta i ett underskott j\u00e4mf\u00f6rt med de offentliga skolorna. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndigt att inom ramen f\u00f6r pr\u00f6vningen av den kvalifikation som den offentliga skolan efterstr\u00e4var - och \u00e4ven inom ramen f\u00f6r de undervisningsm\u00e5l d\u00e4r den enligt artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen inte f\u00e5r st\u00e5 tillbaka f\u00f6r de offentliga skolorna - \u00e4ven pr\u00f6va dess s\u00e4rskilda utbildningsm\u00e5l f\u00f6r att se om de ger upphov till den s\u00e4rskilda farh\u00e5gan att det till f\u00f6ljd av att de uppfylls uppst\u00e5r betydande brister i fr\u00e5ga om den kvalifikation som ska f\u00f6rmedlas. <\/p>\n\n
En s\u00e5dan pr\u00f6vning av hur den offentliga skolans s\u00e4rskilda utbildningsm\u00e5l p\u00e5verkar den beh\u00f6righet som ska f\u00f6rmedlas strider inte mot f\u00f6r\u00e4ldrarnas, elevernas och l\u00e4rarnas tros- och bekenntnisfrihet (artikel 4.1 GG) eller, i samband med detta, f\u00f6r\u00e4ldrarnas r\u00e4tt till utbildning (artikel 6.2 f\u00f6rsta meningen GG) eller den frihet f\u00f6r privata skolor som medges i artikel 7.4 f\u00f6rsta meningen GG med avseende p\u00e5 dessa grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter. I synnerhet \u00e4r det inte sant, som appellationsdomstolen anser, att staten, n\u00e4r den p\u00e5 detta s\u00e4tt unders\u00f6ker de kvalifikationer som ska f\u00f6rmedlas av en privat Bekenntnisschulen f\u00f6r eventuella brister, otill\u00e5tligen ”unders\u00f6ker trosinriktningen och underkastar den en bed\u00f6mning\". S\u00e5som redan har f\u00f6rklarats ovan \u00e4r det enda syftet med en s\u00e5dan granskning snarare att, i det direkt konstitutionellt f\u00f6reskrivna tillst\u00e5ndsf\u00f6rfarandet f\u00f6r privata alternativa skolor enligt artikel 7.4 i grundlagen, s\u00e4kerst\u00e4lla det allm\u00e4nna f\u00f6retr\u00e4det f\u00f6r statens ansvar f\u00f6r hela skolsystemet och i synnerhet uppn\u00e5endet av de undervisningsm\u00e5l som staten till\u00e5tligen har fastst\u00e4llt med avseende p\u00e5 den ”likv\u00e4rdiga\" kvalifikation som ska f\u00f6rmedlas, och \u00e4r skadligt f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrars, elevers och l\u00e4rares religionsfrihet. <\/p>\n\n
Svaranden har h\u00e4vdat att flera enskilda uttalanden i k\u00e4randens pedagogiska koncept, liksom den tendens som finns i det som helhet, ger intryck av att undervisningsinneh\u00e5llet, \u00e5tminstone i enskilda \u00e4mnen, endast skall bed\u00f6mas ofullst\u00e4ndigt eller \u00e5tminstone vara f\u00f6rutbest\u00e4mt fr\u00e5n b\u00f6rjan och undervisas uteslutande utifr\u00e5n k\u00e4randens konfessionella synvinkel. En s\u00e5dan bed\u00f6mning av k\u00e4randens pedagogiska koncept kan inte utan vidare avf\u00e4rdas, i synnerhet som det anges att Bibeln \u00e4r den avg\u00f6rande auktoriteten i alla fr\u00e5gor och inom alla undervisningsomr\u00e5den utg\u00f6r normen f\u00f6r den kritiska granskningen av r\u00e5dande och historiska teorier och ideologier (nr 3.5). Dessa och andra liknande uttalanden i det pedagogiska konceptet (jfr nr 4.1 f\u00f6r tyskundervisningen i synnerhet) ber\u00e4ttigar emellertid inte i sig till antagandet att undervisningen i allm\u00e4nbildning i denna skola redan fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r f\u00f6rkortad. Huruvida den konkreta farh\u00e5gan \u00e4r ber\u00e4ttigad att det p\u00e5 grund av konfessionella band uppst\u00e5r betydande brister i fr\u00e5ga om de kvalifikationer som ska f\u00f6rmedlas, ska inte bed\u00f6mas enbart med h\u00e4nsyn till de abstrakta specifikationerna av det pedagogiska konceptet, utan i samband med l\u00e4roplanerna f\u00f6r de enskilda \u00e4mnena. Detta beror p\u00e5 att de allm\u00e4nna och specifika l\u00e4randem\u00e5l, undervisningsinneh\u00e5ll, metoder och material som anges d\u00e4r endast g\u00f6r det m\u00f6jligt att dra en tillr\u00e4cklig slutsats om huruvida skolans grundl\u00e4ggande religi\u00f6sa band leder till att de \u00e4mneskunskaper och den allm\u00e4nbildning som f\u00f6rmedlas av den inte n\u00e5r upp till standarden f\u00f6r offentliga skolor. <\/p>\n\n
Enligt hovr\u00e4ttens slutsatser och de obestridda omst\u00e4ndigheterna i detta avseende finns det emellertid inte n\u00e5gon konkret oro av detta slag. Den skola som k\u00e4randen planerar str\u00e4var efter en intellektuell prestationsniv\u00e5 som \u00e4r minst lika h\u00f6g som i statliga skolor. Eleverna ”undervisas om den senaste tekniken\". Detta bekr\u00e4ftas s\u00e4rskilt av att svaranden uttryckligen och ovillkorligen har bed\u00f6mt de l\u00e4roplaner och timplaner som k\u00e4randen har lagt fram - om \u00e4n efter flera f\u00f6rb\u00e4ttringar - som tillr\u00e4ckliga och att svarandens fackmyndighet med h\u00e4nsyn till detta har godk\u00e4nt den privata grundskola som k\u00e4randen planerar. Vid den muntliga f\u00f6rhandlingen i senaten bekr\u00e4ftade svaranden att det inte f\u00f6rel\u00e5g n\u00e5gra tvivel om att den skola som k\u00e4randen planerade kunde godk\u00e4nnas med h\u00e4nsyn till de tekniska och pedagogiska kraven. De kursplaner som finns i de akter som hovr\u00e4tten h\u00e4nvisat till ger inte senaten anledning att fr\u00e5ng\u00e5 denna bed\u00f6mning. <\/p>\n\n
Appellationsdomstolen f\u00f6rnekade ocks\u00e5 med r\u00e4tta att de s\u00e4rskilda utbildningsm\u00e5l som k\u00e4randen efterstr\u00e4vade under alla omst\u00e4ndigheter var s\u00e4mre \u00e4n de offentliga skolornas med avseende p\u00e5 de krav som ska st\u00e4llas p\u00e5 utbildningsm\u00e5len enligt federal lag - som ett ytterligare delomr\u00e5de av undervisningsm\u00e5len i den mening som avses i artikel 7 stycke 4 mening 3 GG. <\/p>\n\n
Men den missbed\u00f6mde ocks\u00e5 kraven i artikel 7.4 tredje meningen GG f\u00f6r undervisningsm\u00e5len i privata alternativskolor, inklusive Bekenntnisschulen i den mening som avses i artikel 7.5 GG, och br\u00f6t d\u00e4rmed mot federal lag n\u00e4r den ans\u00e5g att svaranden inte hade r\u00e4tt att g\u00f6ra de ”utbildnings- och tr\u00e4ningskoncept\" som anges i \u00a7 2 i dess skollag till en bindande standard f\u00f6r skolmyndigheten i en privat alternativskola. N\u00e4r det g\u00e4ller delomr\u00e5det utbildningsbegrepp (som hovr\u00e4tten i \u00f6vrigt kallade den kompetens som ska f\u00f6rmedlas) till\u00e4mpade den emellertid inte sj\u00e4lv denna felaktiga standard, utan kr\u00e4vde - som redan diskuterats ovan - att privata alternativskolor skulle f\u00f6rmedla en kompetens som motsvarar den som offentliga skolor har. D\u00e4remot b\u00f6r staten endast i mycket begr\u00e4nsad utstr\u00e4ckning f\u00e5 f\u00f6reskriva utbildningsm\u00e5l f\u00f6r privata alternativa skolor. Det b\u00f6r endast vara till\u00e5tet att v\u00e4gra godk\u00e4nnande av en ans\u00f6kan om inr\u00e4ttande av en privat grundskola om de ”undervisningsm\u00e5l\" som efterstr\u00e4vas av skolan (detta h\u00e4nvisar fr\u00e4mst till ”utbildningsm\u00e5len\") strider mot grundl\u00e4ggande v\u00e4rden som fastst\u00e4lls i konstitutionen eller riktar sig mot grunderna f\u00f6r den statliga ordningen i enlighet med best\u00e4mmelserna i artikel 20.1 och 28.1 GG. <\/p>\n\n
Genom att g\u00f6ra denna bed\u00f6mning har appellationsdomstolen missuppfattat inneh\u00e5llet i den \u00f6vergripande best\u00e4mmelsen i artikel 7.1, 7.4 och 7.5 i grundlagen. Det m\u00e5ste visserligen erk\u00e4nnas att statens befogenhet att f\u00f6reskriva minimikrav \u00e4ven f\u00f6r privata alternativa skolor med n\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6ljer av artikel 7.1 i grundlagen, enligt vilken hela skolsystemet st\u00e5r under statlig tillsyn. Det kan inte heller ignoreras att inneh\u00e5llet i termen ”undervisningsm\u00e5l\" i artikel 7.4 mening 3 GG inte \u00e4r begr\u00e4nsat till den kvalifikation som ska f\u00f6rmedlas, utan ocks\u00e5 omfattar utbildningsm\u00e5len; d\u00e4rf\u00f6r har den federala f\u00f6rfattningsdomstolen - trots de utbildningsm\u00e5l som skyddas av artikel 6.2 mening 1 i grundlagen - inte fastst\u00e4llt att det \u00e4r m\u00f6jligt att f\u00f6reskriva minimikrav \u00e4ven f\u00f6r privata alternativa skolor. 2 mening 1 i grundlagen - har den federala f\u00f6rfattningsdomstolen h\u00e4rlett en utbildningsuppgift f\u00f6r staten fr\u00e5n artikel 7.1 i grundlagen som motsvarar f\u00f6r\u00e4ldrarnas r\u00e4tt till utbildning, och den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen inkluderar ocks\u00e5 utbildningsm\u00e5l bland undervisningsm\u00e5len i den mening som avses i artikel 7.4 mening 3 i grundlagen. Trots detta nekar appellationsdomstolen svaranden r\u00e4tt att g\u00f6ra de utbildningsm\u00e5l som anges i dess skollag f\u00f6r offentliga skolor till en bindande norm f\u00f6r skolmyndigheten f\u00f6r en privat alternativ skola. <\/p>\n\n
N\u00e4r hovr\u00e4tten motiverar sitt st\u00e4llningstagande specifikt med avseende p\u00e5 den av k\u00e4randen planerade Bekenntnisschulen med att ”fr\u00e5gan om huruvida en utbildning som \u00e4r inriktad p\u00e5 religi\u00f6s konfession kommer i andra hand efter ett icke-konfessionellt undervisningsm\u00e5l i statliga skolor ber\u00f6r privatskolornas frihet i dess v\u00e4sentliga inneh\u00e5ll\", grundar sig detta tydligt p\u00e5 farh\u00e5gan att staten genom att reglera bindande undervisningsm\u00e5l i alltf\u00f6r stor utstr\u00e4ckning, \u00e4ven f\u00f6r privata Bekenntnisschulen, skulle kunna begr\u00e4nsa deras frihet f\u00f6r sina egna specifikt konfessionella undervisningsm\u00e5l, vilket garanteras av privatskolornas frihet i art. 7 para. 4 mening 1 i grundlagen (Grundgesetz - GG) f\u00f6r sina egna, specifikt konfessionella utbildningsm\u00e5l. Denna oro skulle vara ber\u00e4ttigad om staten med st\u00f6d av best\u00e4mmelsen i artikel 7.4 tredje meningen i GG hade r\u00e4tt att f\u00f6reskriva specifika utbildningsm\u00e5l f\u00f6r privata alternativa skolor, inklusive Bekenntnisschulen, som en del av ”undervisningsm\u00e5len\" och d\u00e4rmed samtidigt f\u00f6rbjuda andra utbildningsm\u00e5l. Detta \u00e4r emellertid inte fallet (se t.ex. den federala f\u00f6rfattningsdomstolens uttalanden i BVerfGE 27, 195, 200 ff.), och svaranden har inte gjort detta i sin lag om privata skolor genom att uttryckligen anta de utbildningsm\u00e5l som f\u00f6reskrivs f\u00f6r offentliga skolor i \u00a7 2 mom. 1 och 2 SchulG. Svaranden har i synnerhet inte gjort n\u00e5gra materiella f\u00f6rbeh\u00e5ll som - s\u00e5som skyldigheten till religi\u00f6s och ideologisk neutralitet - skulle kunna utg\u00f6ra hinder f\u00f6r konfessionell undervisning. Snarare har den begr\u00e4nsat sig till att namnge de krav och f\u00f6rklara dem bindande f\u00f6r b\u00e5de offentliga skolor och privata alternativa skolor som den kan anse vara n\u00f6dv\u00e4ndiga - s\u00e5som kravet p\u00e5 tolerans, som fortfarande m\u00e5ste diskuteras - f\u00f6r att - positivt - s\u00e4kerst\u00e4lla en de? m\u00e4nsklig bild av grundlagen (jfr BVerfGE 4, 7, 15 f.; 32, 98, 108; 41, 29, 50). Detta kommer att f\u00f6rklaras i detalj: <\/p>\n\n
Det finns ingen anledning att ytterligare f\u00f6rklara att de krav som enligt grundlagen g\u00e4ller f\u00f6r alla \u00e5tg\u00e4rder som vidtas av den verkst\u00e4llande makten och som d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 m\u00e5ste iakttas av staten och kommunerna i egenskap av huvudm\u00e4n f\u00f6r offentliga skolor \u00e4r en del av minimistandarden f\u00f6r undervisningsm\u00e5len i den mening som avses i artikel 7.4 tredje meningen i GG och s\u00e4rskilt utbildningsm\u00e5len f\u00f6r alla offentliga skolor. Eftersom staten \u00e4r ansvarig f\u00f6r hela skolsystemet, inklusive offentliga skolor, i enlighet med artikel 7.1 i grundlagen, och f\u00f6ljaktligen den undervisning som tillhandah\u00e5lls i privata alternativskolor i slut\u00e4ndan ocks\u00e5 kan h\u00e4nf\u00f6ras till den, g\u00e4ller minimistandarden f\u00f6r utbildningsm\u00e5l som direkt kr\u00e4vs enligt konstitutionen ocks\u00e5 f\u00f6r privata alternativskolor. I detalj \u00e4r dessa - positivt - kravet p\u00e5 att respektera varje m\u00e4nniskas v\u00e4rdighet, art. 1 stycke 1 GG, och i samband med detta (”Det tyska folket erk\u00e4nner d\u00e4rf\u00f6r okr\u00e4nkbara och of\u00f6rytterliga m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter …\", art. 1 stycke 2 GG) de grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheterna i art. 2 ff. GG, s\u00e4rskilt r\u00e4tten till fri utveckling av personligheten, art. 2.1 GG, och alla m\u00e4nniskors likhet inf\u00f6r lagen, art. 3.1 GG, och slutligen de konstitutionella principerna f\u00f6r den demokratiska och sociala r\u00e4ttsstaten som anges i art. 20 GG. Detta \u00e4r i slut\u00e4ndan ocks\u00e5 hovr\u00e4ttens \u00e5sikt, som emellertid definierar denna minimistandard f\u00f6r statliga utbildningsm\u00e5l, som ocks\u00e5 \u00e4r bindande f\u00f6r privata alternativa skolor, - negativt - som ett hinder f\u00f6r privatskolans frihet, som inte f\u00e5r ifr\u00e5gas\u00e4ttas av den offentliga skolan. <\/p>\n\n
I motsats till hovr\u00e4ttens uppfattning beh\u00f6ver staten - i enlighet med befogenheterna i grundlagen, respektive delstat - inte begr\u00e4nsa sig till denna minimistandard n\u00e4r den standardiserar utbildningsm\u00e5l som en del av ”undervisningsm\u00e5len\" i den mening som avses i artikel 7.4 tredje meningen GG, som de privata alternativa skolorna inte f\u00e5r underskrida, men den kan g\u00e5 l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5. Det aktuella fallet ger inte upphov till en omfattande och detaljerad diskussion om var gr\u00e4nsen ska dras i detta avseende f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att offentliga skolor, som \u00e4r konstitutionellt godk\u00e4nda och skyddade av artikel 7.4 mening 1 GG, och h\u00e4r s\u00e4rskilt Bekenntnisschulen, som s\u00e4rskilt betonas av artikel 7.5 GG, har tillr\u00e4cklig frihet att f\u00f6rverkliga sina egna legitima pedagogiska id\u00e9er. Snarare \u00e4r f\u00f6ljande (partiella) avgr\u00e4nsningar tillr\u00e4ckliga h\u00e4r: <\/p>\n\n
Den fara som appellationsdomstolen antog att granskningen av k\u00e4randens utbildningsm\u00e5l, s\u00e4rskilt f\u00f6r att avg\u00f6ra om de understiger de utbildningsm\u00e5l som svaranden f\u00f6reskrev, skulle kunna leda till en otill\u00e5ten granskning och bed\u00f6mning av hans religi\u00f6sa \u00f6vertygelse f\u00f6religger inte. Staten \u00e4r skyldig att uppr\u00e4tth\u00e5lla en strikt religi\u00f6s och ideologisk neutralitet, s\u00e4rskilt enligt artikel 4.1 i grundlagen, och f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r varken - positivt - f\u00f6reskriva sitt eget motsvarande inneh\u00e5ll som utbildningsm\u00e5l eller - negativt - bed\u00f6ma vissa trosriktningar som s\u00e5dana eller ens g\u00f6ra en ov\u00e4rdig bed\u00f6mning av dem. Det sistn\u00e4mnda utesluter emellertid inte att den - s\u00e5som ovan har f\u00f6rklarats - med h\u00e4nsyn till sitt ansvar f\u00f6r hela skolsystemet och s\u00e4rskilt f\u00f6r att de undervisningsm\u00e5l som den har fastst\u00e4llt p\u00e5 ett till\u00e5tet s\u00e4tt iakttas - bland annat med beaktande av den grundl\u00e4ggande r\u00e4tten till religions- och \u00f6vertygelsefrihet i artikel 4.1 i grundlagen - granskar undervisningsm\u00e5len f\u00f6r privata alternativa skolor i den mening som avses i artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen f\u00f6r att fastst\u00e4lla huruvida de \u00e4r s\u00e4mre \u00e4n undervisningsm\u00e5len f\u00f6r offentliga skolor. I detta sammanhang st\u00e5r det de privata alternativa skolorna fritt att ut\u00f6ver de av staten angivna undervisningsm\u00e5len efterstr\u00e4va andra utbildningsm\u00e5l, inklusive utbildningsm\u00e5len, som i vilket fall som helst inte strider mot de statliga m\u00e5len, s\u00e4rskilt eftersom de statliga utbildningsm\u00e5len vanligtvis l\u00e4mnar utrymme f\u00f6r att fylla i inneh\u00e5llet i specifika lektioner. \u00c5 ena sidan f\u00f6rnekar svaranden inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt k\u00e4randen r\u00e4tten att fullf\u00f6lja sina egna utbildningsm\u00e5l, som \u00e4r beroende av dess konfession, \u00e5 andra sidan kan man - som kommer att f\u00f6rklaras nedan - f\u00f6rv\u00e4nta sig att den skola som k\u00e4randen planerar kommer att f\u00f6lja de utbildningsm\u00e5l som svaranden (\u00e4ven) har standardiserat f\u00f6r privata alternativa skolor, utan att hindras fr\u00e5n att ocks\u00e5 fullf\u00f6lja sina egna utbildningsm\u00e5l, som \u00e4r beroende av dess konfession. <\/p>\n\n
Det finns inga konstitutionella inv\u00e4ndningar mot att svaranden nu genom en motsvarande \u00e4ndring av privatskolelagen i december 1990 uttryckligen har f\u00f6rklarat att de undervisningsm\u00e5l som ursprungligen endast f\u00f6reskrevs f\u00f6r de offentliga skolorna \u00e4r bindande f\u00f6r privata alternativskolor. De delstater som \u00e4r ansvariga f\u00f6r skollagstiftningen \u00e4r inte f\u00f6rhindrade att g\u00e5 ut\u00f6ver de minimikrav som redan direkt f\u00f6reskrivs i grundlagen n\u00e4r de fastst\u00e4ller de undervisningsm\u00e5l som avses i artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen och i synnerhet undervisningsm\u00e5len f\u00f6r privata alternativa skolor, s\u00e5 l\u00e4nge som de offentliga skolor som \u00e4r godk\u00e4nda och st\u00f6ds av grundlagen enligt artikel 7.4 f\u00f6rsta meningen i grundlagen, och i synnerhet Bekenntnisschulen, beh\u00e5ller tillr\u00e4cklig frihet att f\u00f6rverkliga sina egna legitima undervisningsm\u00e5l. Detta \u00e4r fallet med de utbildningsm\u00e5l som f\u00f6reskrivs i \u00a7 7.1 nr 1 i svarandens privatskolelag i dess lydelse av den 21 juli 1989 (HmbGVBl. s. 160) och den tredje \u00e4ndringslagen av den 4 december 1990 (HmbGVBl. s. 245) j\u00e4mf\u00f6rd med \u00a7 2.1 och 2 i Hamburgs skollag av den 17 oktober 1977 (HmbGVBl. s. 297) i dess lydelse enligt \u00e4ndringslagen av den 18 juni 1985 (HmbGVBl. s. 143). <\/p>\n\n
Appellationsdomstolen kunde i sin dom av den 26 november 1990 \u00e4nnu inte ta h\u00e4nsyn till denna \u00e4ndring av svarandens privatskolelag fr\u00e5n december 1990 som s\u00e5dan, \u00e4ven om den redan hade behandlat de materiella kraven i \u00a7 2 i skollagen, som - direkt - ursprungligen endast g\u00e4llde svarandens offentliga skolor. I ett s\u00e5dant fall har appellationsdomstolen r\u00e4tt och skyldighet att (f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen) direkt till\u00e4mpa den delstatliga lagbest\u00e4mmelsen och tolka den i enlighet med den federala f\u00f6rfattningen (jfr BVerwG, dom av den 20 februari 1990 - BVerwG 1 C 30.86 - NJW 1990, 2768). Det visar sig att det inte finns n\u00e5gra inv\u00e4ndningar mot utbildningsm\u00e5len i \u00a7 2 mom. 1 och 2 SchulG, som nu ocks\u00e5 uttryckligen f\u00f6reskrivs f\u00f6r privata alternativa skolor, eftersom de i huvudsak bara konkretiserar de krav som redan f\u00f6ljer av sj\u00e4lva f\u00f6rfattningen. Framf\u00f6r allt finns det ingen anledning att befara att de privata alternativa skolorna inte skulle ha tillr\u00e4cklig frihet att fullf\u00f6lja sina egna utbildningsm\u00e5l. N\u00e4r det g\u00e4ller de privata Bekenntnisschulen b\u00f6r det betonas att det inte finns n\u00e5got krav p\u00e5 t.ex. konfessionellt inneh\u00e5ll som p\u00e5 ett otill\u00e5tet s\u00e4tt skulle kunna konkurrera med det inneh\u00e5ll som representeras av det ber\u00f6rda trossamfundet; omv\u00e4nt finns det inte heller n\u00e5gon skyldighet till religi\u00f6s och ideologisk neutralitet som skulle kunna st\u00e5 i v\u00e4gen f\u00f6r konfessionell undervisning. Snarare \u00e4r dessa utbildningsm\u00e5l i huvudsak begr\u00e4nsade till att ge eleverna v\u00e4gledning som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att best\u00e4mma sina egna liv i enlighet med begreppet m\u00e4nsklighet i grundlagen, utan att bortse fr\u00e5n deras samh\u00e4llsrelation och samh\u00e4llsbundenhet (jfr BVerfGE 4, 7, 15 f.; 32, 98, 108; 41, 29, 50). Den enskilde elevens individuella beslut kan f\u00f6rvisso inneb\u00e4ra att han eller hon till exempel \u00e4r bunden till ett trossamfunds v\u00e4rderingar och inneh\u00e5ll; i detta avseende beh\u00f6ver den privata alternativa skolan bara erbjuda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att detta beslut faktiskt ska kunna fattas som ett individuellt beslut utan begr\u00e4nsningar. <\/p>\n\n
I det aktuella sammanhanget \u00e4r f\u00f6ljande utbildningsm\u00e5l av s\u00e4rskild betydelse: Enligt \u00a7 2 mom. 1 SchulG skall skolan hj\u00e4lpa eleverna att utveckla sina f\u00f6rm\u00e5gor och anlag, att t\u00e4nka, bed\u00f6ma och handla sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och att leva sitt liv under eget ansvar och samtidigt engagera sig f\u00f6r staten och samh\u00e4llet; enligt \u00a7 2 mom. 2 SchulG punkterna 1, 4 och 7 skall eleverna f\u00e5 hj\u00e4lp att orientera sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt men ocks\u00e5 att engagera sig f\u00f6r v\u00e4rden, vilket i synnerhet ocks\u00e5 kan inneb\u00e4ra ett konfessionellt engagemang; vidare skall de f\u00f6rberedas f\u00f6r att ta p\u00e5 sig politiska uppgifter. 2 SchulG, enligt vilken eleverna skall f\u00e5 hj\u00e4lp att orientera sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, men ocks\u00e5 att f\u00f6rbinda sig till v\u00e4rden, vilket i synnerhet ocks\u00e5 kan inneb\u00e4ra ett konfessionellt \u00e5tagande; vidare skall de f\u00f6rberedas f\u00f6r att ta politiskt och socialt ansvar och delta i utformningen av samh\u00e4llet i enlighet med den fria demokratiska grundordningen; slutligen skall de ges m\u00f6jlighet att utveckla och h\u00e4vda sin individuella uppfattnings- och omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga i ett informationssamh\u00e4lle som k\u00e4nnetecknas av nya medier och kommunikationsteknik. Av s\u00e4rskilt intresse \u00e4r h\u00e4r nr 5 i \u00a7 2 mom. 2 SchulG, enligt vilken eleverna ska f\u00e5 hj\u00e4lp att organisera relationer med andra m\u00e4nniskor enligt principerna om r\u00e4ttvisa, solidaritet och tolerans. <\/p>\n\n
I motsats till vad svaranden anser finns det enligt hovr\u00e4ttens sakliga bed\u00f6mning av de av k\u00e4randen efterstr\u00e4vade utbildningsm\u00e5len, s\u00e5som de f\u00f6ljer av det av honom framlagda pedagogiska konceptet, ingen anledning att befara att dessa inte uppfyller kraven i \u00a7 2 mom. 1 och 2 SchulG. Det \u00e4r visserligen sant att enskilda punkter som n\u00e4mns ovan i samband med diskussionen om den kompetens som ska f\u00f6rmedlas vid f\u00f6rsta anblicken ger intrycket att syftet \u00e4r att binda eleverna till en viss konfession och att v\u00e4rdera litter\u00e4ra verk i enlighet d\u00e4rmed, till exempel i ett skede d\u00e5 den enskilda eleven \u00e4nnu inte \u00e4r i st\u00e5nd att bilda sig en egen uppfattning p\u00e5 grund av brist p\u00e5 tillr\u00e4ckligt fullst\u00e4ndig och neutral information, och d\u00e4rf\u00f6r l\u00f6per risken att mer eller mindre blint bindas till k\u00e4randens konfession. Detsamma g\u00e4ller t.ex. det i punkt 2.2 n\u00e4mnda m\u00e5let att med gl\u00e4dje underkasta sig Guds ande och vilja ”och samtidigt avst\u00e5 fr\u00e5n sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och sj\u00e4lvh\u00e4vdelse\", liksom den i punkt 3.4 efterstr\u00e4vade minskningen av mottagligheten ”f\u00f6r illusionen om livstillfredsst\u00e4llelse genom sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande\". Det finns emellertid andra uttalanden om samma pedagogiska koncept som - s\u00e4rskilt i samband med de l\u00e4roplaner och timplaner som presenteras - antyder att k\u00e4randen och hans skola som helhet kommer att str\u00e4va efter att skapa en \u00f6ppen atmosf\u00e4r. Han vill s\u00e5ledes att det \u00e5tagande han representerar f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar och elever f\u00f6rst och fr\u00e4mst endast skall uppfattas som ett erbjudande, vilket innefattar m\u00f6jligheten att detta erbjudande inte kommer att accepteras utan att den ber\u00f6rda eleven ”utesluts\" som en f\u00f6ljd h\u00e4rav. Dessutom betonas upprepade g\u00e5nger m\u00e5let om en \u00f6ppen debatt och opartisk forskning (se t.ex. nr 2.6). N\u00e4r det g\u00e4ller det erk\u00e4nnande som k\u00e4randen f\u00f6respr\u00e5kar b\u00f6r detta erbjudas eleverna ”med eftertryck\", men utan ”otillb\u00f6rliga p\u00e5tryckningar\". <\/p>\n\n
Dessa utbildningsm\u00e5l f\u00f6r k\u00e4randen utesluter inte m\u00f6jligheten att k\u00e4randen p\u00e5 ett tillr\u00e4ckligt s\u00e4tt - i enlighet med artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen - ocks\u00e5 efterstr\u00e4var de ovan n\u00e4mnda utbildningsm\u00e5l som svaranden f\u00f6reskriver i \u00a7 7.1 nr 1 i sin privatskolelag i dess lydelse fr\u00e5n december 1990 i f\u00f6rening med \u00a7 2.1 och 2 i skollagen, \u00e4ven f\u00f6r privata alternativskolor. I detta sammanhang \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att klarg\u00f6ra att kravet i artikel 7.4 tredje meningen i GG, enligt vilket privata alternativa skolor ”inte f\u00e5r sl\u00e4pa efter offentliga skolor\" i sina utbildningsm\u00e5l, \u00e4ven om det i allm\u00e4nhet - f\u00f6renklat - kallas kravet p\u00e5 ”likv\u00e4rdighet\" av utbildningsm\u00e5l, inte kr\u00e4ver positivt bevis p\u00e5 likv\u00e4rdighet. Kravet i artikel 7.4 tredje meningen i GG \u00e4r redan uppfyllt genom att det p\u00e5 grundval av en konkret och detaljerad granskning av den privata alternativa skolans undervisningsm\u00e5l g\u00e5r att g\u00f6ra en verifierbar prognos om att den - f\u00f6rmodligen - \u00e5tminstone inte kommer att sl\u00e4pa efter de offentliga skolornas undervisningsm\u00e5l; enbart tvivel r\u00e4cker inte f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta en i \u00f6vrigt konkret underbyggd prognos. Detta \u00e4r ocks\u00e5 den federala f\u00f6rfattningsdomstolens uppfattning n\u00e4r den konstaterar att \u00e4ven om godk\u00e4nnandet av en privat alternativ skola innefattar f\u00f6rv\u00e4ntningen att den kommer att tillhandah\u00e5lla en utbildning som inte \u00e4r s\u00e4mre \u00e4n den som tillhandah\u00e5lls av en offentlig skola, bland annat p\u00e5 grund av dess utbildningsm\u00e5l, beror huruvida denna f\u00f6rv\u00e4ntning kommer att uppfyllas i slut\u00e4ndan mindre p\u00e5 skolans planering och m\u00e5l \u00e4n p\u00e5 dess praktiska resultat, vilket i allm\u00e4nhet endast kan bed\u00f6mas efter en viss tid (BVerfGE 27, 195, 204). Hovr\u00e4tten har i detta sammanhang dessutom med r\u00e4tta p\u00e5pekat att den skola som k\u00e4randen planerat som en privat alternativskola kommer att st\u00e5 under statlig skoltillsyn, oavsett dess karakt\u00e4r av privat Bekenntnisschule. Svaranden kommer d\u00e4rf\u00f6r att ha m\u00f6jlighet att identifiera eventuella o\u00f6nskade utvecklingar som inte specifikt kan f\u00f6rutses f\u00f6r n\u00e4rvarande, men som inte heller kan uteslutas, och som skulle uppst\u00e5 efter det att undervisningen har inletts, och att ingripa med hj\u00e4lp av skoltillsyn. <\/p>\n\n
Enligt denna standard kan det p\u00e5 grundval av de faktiska omst\u00e4ndigheter som appellationsdomstolen har konstaterat antas att den skola som k\u00e4randen planerar inte kommer att vara s\u00e4mre \u00e4n motsvarande offentliga skolor, inte ens med avseende p\u00e5 de utbildningsm\u00e5l som svaranden har r\u00e4tt att f\u00f6reskriva i enlighet med artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen. Vid denna prognos m\u00e5ste det ocks\u00e5 beaktas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r k\u00e4randen att, enligt appellationsdomstolens faktiska omst\u00e4ndigheter, b\u00e5de de av k\u00e4randen framlagda l\u00e4roplanerna, som i stort sett motsvarar svarandens statliga l\u00e4roplaner, och utbildningen av de av k\u00e4randen utvalda l\u00e4rarna, som m\u00e5ste uppfylla samma krav som de statliga l\u00e4rarna, tyder p\u00e5 att undervisningen i den av k\u00e4randen planerade skolan - bortsett fr\u00e5n dess s\u00e4rskilda, konfessionella utbildningsm\u00e5l - inledningsvis kommer att motsvara undervisningen i de offentliga skolorna s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt och d\u00e4rmed oundvikligen ocks\u00e5 ta h\u00e4nsyn till de statliga utbildningsm\u00e5len. I detta avseende finns det enligt hovr\u00e4ttens faktiska slutsatser om k\u00e4randens utbildningskoncept ingen konkret motiverad oro f\u00f6r att k\u00e4randen i sin undervisning inte kommer att ta h\u00e4nsyn till de statliga utbildningsm\u00e5len att hj\u00e4lpa eleverna att orientera sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och att leva sina liv p\u00e5 eget ansvar, samt att utveckla och h\u00e4vda sin individuella f\u00f6rm\u00e5ga att uppfatta och bed\u00f6ma. <\/p>\n\n
Detta g\u00e4ller slutligen ocks\u00e5 - oavsett vilken konfessionell karakt\u00e4r den av k\u00e4randen planerade skolan har - det av s\u00e5v\u00e4l svaranden som f\u00f6rvaltningsr\u00e4tten betonade pedagogiska m\u00e5let att hj\u00e4lpa eleverna att skapa relationer med andra m\u00e4nniskor enligt bland annat toleransens principer. Tolerans i detta sammanhang inneb\u00e4r inte \u00f6ppenhet och neutralitet i den meningen att eleverna inte skulle f\u00e5 l\u00e4ra sig att utveckla en viss egen \u00f6vertygelse, att bek\u00e4nna sig till den och att vid behov f\u00f6rsvara den; snarare kr\u00e4ver detta utbildningsm\u00e5l, n\u00e4r det till\u00e4mpas i enlighet med konstitutionen s\u00e4rskilt p\u00e5 Bekenntnisschulen, endast den grad av tolerans gentemot andra, avvikande \u00f6vertygelser som \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r en \u00f6ppen debatt med andra \u00f6vertygelser. Detta \u00e4r emellertid precis vad k\u00e4randens utbildningskoncept uttryckligen f\u00f6reskriver. \u00c4ven om denna miniminiv\u00e5 av tolerans f\u00f6rbjuder nedv\u00e4rdering och i synnerhet sm\u00e4delse av andra \u00f6vertygelser, f\u00f6rbjuder den inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt fr\u00e4mjandet av den egna \u00f6vertygelsen. Till\u00e5tligheten av s\u00e5dan reklam f\u00f6r ett visst trossamfund f\u00f6ljer dessutom redan av det uttryckliga godk\u00e4nnandet av Bekenntnisschulen som privata alternativa skolor enligt artikel 7.4 och 7.5 GG; eftersom varje ”trossamfund\" till sin natur \u00e4r utformat f\u00f6r att bek\u00e4nna sig till och g\u00f6ra reklam f\u00f6r sina egna id\u00e9er och v\u00e4rderingar i \u00f6vertygelsen om att de \u00e4r korrekta. Art. 7.4 tredje meningen GG utesluter dock inte bara inte ett s\u00e5dant utbildningsm\u00e5l i en privat Bekenntnisschule, utan f\u00f6ruts\u00e4tter tv\u00e4rtom att det \u00e4r sj\u00e4lvklart och d\u00e4rf\u00f6r till\u00e5tet. <\/p>\n\n
Att k\u00e4randen i sin planerade Bekenntnisschulen skulle ha som pedagogiskt m\u00e5l att nedv\u00e4rdera eller till och med f\u00f6rtala andra trossamfund, \u00e5sikter, \u00f6vertygelser och v\u00e4rderingar - ut\u00f6ver s\u00e5dan reklam som \u00e4r till\u00e5ten - kan inte utl\u00e4sas av de faktiska omst\u00e4ndigheter som hovr\u00e4tten har konstaterat. I den m\u00e5n uttrycket ”grundl\u00f6sa externt drivna njutningss\u00f6kare\" som k\u00e4randen anv\u00e4nde i sitt pedagogiska koncept i versionen fr\u00e5n november 1987 i nr 4.1 kunde ge intryck inte bara av ett moraliskt f\u00f6rd\u00f6mande av allm\u00e4nna utvecklingstendenser, utan ocks\u00e5 av ett allm\u00e4nt f\u00f6rtal av attityden hos olikt\u00e4nkande som karakteriserades p\u00e5 detta s\u00e4tt, korrigerade han detta genom den nya versionen av nr. 4.1 fr\u00e5n mars 1990 och talade mer begripligt om ett tankes\u00e4tt som, i str\u00e4van efter egna intressen, var inriktat p\u00e5 kortsiktig behovstillfredsst\u00e4llelse och som d\u00e4rf\u00f6r skulle f\u00f6rkastas ur hans, k\u00e4randens, synvinkel. Den ursprungliga formuleringen framst\u00e5r d\u00e4rmed - och \u00e4ven i det pedagogiska konceptets \u00f6vergripande sammanhang - snarare som en verbal \u00f6verdrift och inte - som den isolerat skulle kunna framst\u00e5 som - som ett uttryck f\u00f6r intolerans. Om inneh\u00e5llet bed\u00f6ms p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, ligger dessa kritiska kommentarer till konceptet ocks\u00e5 inom gr\u00e4nserna f\u00f6r vad en bek\u00e4nnelse och f\u00f6ljaktligen ocks\u00e5 en Bekenntnisschulen kan h\u00e4vda f\u00f6r sig sj\u00e4lv i syfte att klarg\u00f6ra sin egen st\u00e5ndpunkt och skilja den fr\u00e5n andras avvikande bed\u00f6mningar, utan att d\u00e4rf\u00f6r vara ”intolerant\". <\/p>\n\n
Enligt allt detta \u00e4r hovr\u00e4ttens r\u00e4ttsliga bed\u00f6mning att den skola som planeras av k\u00e4randen inte kommer att vara underl\u00e4gsen i sina undervisningsm\u00e5l ”utan begr\u00e4nsning\" till undervisningsm\u00e5len f\u00f6r motsvarande offentliga skolor i den mening som avses i artikel 7.4 mening 3 GG under alla omst\u00e4ndigheter korrekt i sitt resultat. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) V\u00e4gledande principer Konfessionella grundskolor i den mening som avses i artikel 7 stycke 5 GG \u00e4r inte bara skolor f\u00f6r de protestantiska regionala kyrkorna, den katolska kyrkan och de judiska samfunden, utan ocks\u00e5 - i samband med tros- och bek\u00e4nnelsefriheten i artikel 4.1 GG - […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":45917,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-45789","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n
F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) - VEBS e.V.<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) - VEBS e.V.\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) V\u00e4gledande principer Konfessionella grundskolor i den mening som avses i artikel 7 stycke 5 GG \u00e4r inte bara skolor f\u00f6r de protestantiska regionala kyrkorna, den katolska kyrkan och de judiska samfunden, utan ocks\u00e5 - i samband med tros- och bek\u00e4nnelsefriheten i artikel 4.1 GG - […]\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"VEBS e.V.\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-09-05T09:09:33+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"54 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/\",\"url\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/\",\"name\":\"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) - VEBS e.V.\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg\",\"datePublished\":\"2021-04-15T11:23:26+00:00\",\"dateModified\":\"2025-09-05T09:09:33+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"F\u00f6rening\",\"item\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91)\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/\",\"name\":\"VEBS e.V.\",\"description\":\"Verband Evangelischer Bekenntnisschulen e.V.\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#organization\",\"name\":\"Verband Evangelischer Bekenntnisschulen e.V. (VEBS)\",\"url\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/vebs-Logo-v2_rot_300x177.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/vebs-Logo-v2_rot_300x177.png\",\"width\":300,\"height\":177,\"caption\":\"Verband Evangelischer Bekenntnisschulen e.V. (VEBS)\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) - VEBS e.V.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) - VEBS e.V.","og_description":"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) V\u00e4gledande principer Konfessionella grundskolor i den mening som avses i artikel 7 stycke 5 GG \u00e4r inte bara skolor f\u00f6r de protestantiska regionala kyrkorna, den katolska kyrkan och de judiska samfunden, utan ocks\u00e5 - i samband med tros- och bek\u00e4nnelsefriheten i artikel 4.1 GG - […]","og_url":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/","og_site_name":"VEBS e.V.","article_modified_time":"2025-09-05T09:09:33+00:00","og_image":[{"url":"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg","type":"","width":"","height":""}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"54 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/","url":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/","name":"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91) - VEBS e.V.","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg","datePublished":"2021-04-15T11:23:26+00:00","dateModified":"2025-09-05T09:09:33+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/bverwg-urteil-vom-19-02-1992-6-c-3-91\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"F\u00f6rening","item":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/verband\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: Dom av den 19 februari 1992 (6 C 3.91)"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#website","url":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/","name":"VEBS e.V.","description":"Verband Evangelischer Bekenntnisschulen e.V.","publisher":{"@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#organization","name":"Verband Evangelischer Bekenntnisschulen e.V. (VEBS)","url":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/vebs-Logo-v2_rot_300x177.png","contentUrl":"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2021\/03\/vebs-Logo-v2_rot_300x177.png","width":300,"height":177,"caption":"Verband Evangelischer Bekenntnisschulen e.V. (VEBS)"},"image":{"@id":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45789","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=45789"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45789\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":45792,"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45789\/revisions\/45792"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/45917"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=45789"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Skoljuridiska](\"https:\/\/www.vebs.de\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/IMG_3055-1024x683.jpg\")
<\/figure>