{"id":45538,"date":"2024-04-22T10:03:36","date_gmt":"2024-04-22T08:03:36","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vebs.de\/faq\/"},"modified":"2025-09-05T11:07:19","modified_gmt":"2025-09-05T09:07:19","slug":"faq","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.vebs.de\/sv\/faq\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5gor och svar"},"content":{"rendered":"\n

Vad du alltid velat veta om frist\u00e5ende kristna Bekenntnisschulen! (Vanliga fr\u00e5gor) <\/h2>\n\n

F\u00e5r Bekenntnisschulen fr\u00e4mja den kristna tron?<\/a><\/h4><\/div>
Ja, det har de uttryckligen r\u00e4tt till, se de v\u00e4gledande domarna fr\u00e5n 1992 (BVerwG aktnummer 6 C 3\/91, huvudnot 6).<\/div><\/div><\/div>

Var g\u00e5r gr\u00e4nserna f\u00f6r Bekenntnisschulen n\u00e4r det g\u00e4ller att fr\u00e4mja den kristna tron?<\/a><\/h4><\/div>
Den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen kr\u00e4ver ”en miniminiv\u00e5 av tolerans i betydelsen tolerans mot andras olika \u00f6vertygelser\" samt ”respekt f\u00f6r och fr\u00e4mjande av elevernas individuella uppfattnings- och omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga\". \nBekenntnisschulen f\u00e5r dock inte kr\u00e4va neutralitet och \u00f6ppenhet i den meningen att det ”i slutet av skolutbildningen inte ska finnas ett tydligt engagemang f\u00f6r vissa \u00f6vertygelser och ett engagemang f\u00f6r vissa v\u00e4rderingar\". Naturligtvis f\u00e5r eleverna inte bli ”\u00f6verv\u00e4ldigade\" (Beutelsbach Consensus). <\/div><\/div><\/div>

Undervisar Bekenntnisschulen ocks\u00e5 i evolutionsteorin?<\/a><\/h4><\/div>
Sj\u00e4lvklart, naturligtvis. Och f\u00f6r \u00f6vrigt, enligt delstatens undervisningsm\u00e5l, ska eleverna ocks\u00e5 kunna ”skilja evolutionsteorins vetenskapliga st\u00e5ndpunkt fr\u00e5n icke-vetenskapliga id\u00e9er om levande varelsers utveckling\". (L\u00e4roplan f\u00f6r gymnasieskolor i Nordrhein-Westfalen, 2011, s. 34 f., B3) <\/div><\/div><\/div>

F\u00e5r icke-troende elever g\u00e5 i en Bekenntnisschulen?<\/a><\/h4><\/div>
Ja, elever som inte delar skolans konfession men som vill l\u00e4ra sig om den kan ocks\u00e5 tas emot, enligt den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen (m\u00e5lreferens 6 C 3\/91)<\/a>. I princip f\u00f6ruts\u00e4tter grundlagen (artikel 7.5)<\/a> att Bekenntnisschulen \u00e4r till f\u00f6r barn fr\u00e5n familjer med denna konfession. <\/div><\/div><\/div>

F\u00e5r elever med en annan tro (konfession) g\u00e5 i en Bekenntnisschulen?<\/a><\/h4><\/div>
Endast om de p\u00e5 allvar vill bekanta sig med skolans\/ de andra elevernas och l\u00e4rarnas tro - detta inkluderar \u00e4ven religionsundervisningen. Elever med en annan tro (konfession) f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r endast i undantagsfall (flyktingar) g\u00e5 i en kristen Bekenntnisschulen. <\/div><\/div><\/div>

Hur blir man l\u00e4rare p\u00e5 en Bekenntnisschule?<\/a><\/h4><\/div>
Det \u00e4r mycket enkelt: du ans\u00f6ker direkt till skolans finansieringsorganisation eller till skolan sj\u00e4lv. Du beh\u00f6ver dock vanligtvis samma kvalifikationer som p\u00e5 statliga skolor! <\/div><\/div><\/div>

\u00c4r det m\u00f6jligt att g\u00f6ra praktik p\u00e5 en Bekenntnisschulen?<\/a><\/h4><\/div>
Ja! (Med undantag f\u00f6r mycket sm\u00e5 skolor). Hur ans\u00f6ker du? Det \u00e4r mycket enkelt: du ans\u00f6ker direkt till skolans sponsor eller till skolan sj\u00e4lv. Du beh\u00f6ver dock ha samma kvalifikationer som f\u00f6r statliga skolor! <\/div><\/div><\/div>

\u00c4r det m\u00f6jligt att bli tj\u00e4nsteman p\u00e5 en Bekenntnisschulen?<\/a><\/h4><\/div>
Ja, men tyv\u00e4rr bara i NRW och Baden-W\u00fcrttemberg.<\/div><\/div><\/div>

Vad tj\u00e4nar du p\u00e5 en Bekenntnisschulen?<\/a><\/h4><\/div>
I regel baseras l\u00f6nen p\u00e5 den f\u00f6r statliga skolor (TVL), men detta varierar fr\u00e5n delstat till delstat eftersom friskolor subventioneras i varierande grad.<\/div><\/div><\/div>

Hur fria \u00e4r ”friskolorna\" och vilken roll spelar staten?<\/a><\/h4><\/div>
Frist\u00e5ende skolor \u00e4r inskrivna som en grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet i v\u00e5r konstitution (Basic Law). De b\u00f6r och kan vara ett komplement till det statliga skolsystemet och s\u00e4kerst\u00e4lla m\u00e5ngfald. De m\u00e5ste uppfylla inl\u00e4rningsm\u00e5len i respektive f\u00f6rbundsstat, men \u00e4r i \u00f6vrigt mycket fria. Som alternativa skolor med statligt erk\u00e4nda certifikat \u00e4r de dock \u00e5terigen f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r str\u00e4ngare kontroller\/regleringar f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att certifikaten \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbara. <\/div><\/div><\/div>

Avser ”l\u00e4randem\u00e5l\" de kompetensf\u00f6rv\u00e4ntningar som finns i riktlinjerna och l\u00e4roplanerna?<\/a><\/h4><\/div>
I artikel 7.4 tredje meningen i grundlagen anges f\u00f6ljande: ”Godk\u00e4nnande (av en offentlig skola) ska beviljas om de offentliga skolorna inte \u00e4r underl\u00e4gsna offentliga skolor i fr\u00e5ga om undervisningsm\u00e5l och lokaler och den akademiska utbildningen av deras l\u00e4rarpersonal…\"\nUndervisningsm\u00e5l i den mening som avses i den ovann\u00e4mnda grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheten \u00e4r skolans allm\u00e4nna utbildningsuppdrag och respektive utbildningsm\u00e5l f\u00f6r de enskilda skoltyperna och skolniv\u00e5erna. Det viktiga \u00e4r om i huvudsak samma kunskaper och f\u00e4rdigheter f\u00f6rmedlas, oavsett om undervisningen pr\u00e4glas av en egen ideologisk grund med undervisningsmetoder och inneh\u00e5ll som \u00e4r inriktade p\u00e5 detta. I detta avseende kr\u00e4vs inte j\u00e4mlikhet med offentliga skolor, utan snarare likv\u00e4rdighet (beslut, federala f\u00f6rfattningsdomstolen, 9 mars 1994, 1 BvR 682, 712\/88). \n”Statligt erk\u00e4nda\" offentliga skolor (alternativa skolor) m\u00e5ste g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r en elev att byta fr\u00e5n den alternativa skolan till motsvarande offentliga skola och vice versa utan n\u00e5gra s\u00e4rskilda sv\u00e5righeter. De antagnings- och \u00f6verf\u00f6ringsbest\u00e4mmelser som g\u00e4ller f\u00f6r motsvarande offentliga skolor m\u00e5ste ocks\u00e5 till\u00e4mpas.

”Godk\u00e4nda\" alternativa skolor (i NRW: prelimin\u00e4rt erk\u00e4nda) m\u00e5ste uppn\u00e5 samma niv\u00e5 som de statliga skolornas utbildningsprogram senast i slutet av respektive utbildningsperiod. De beviljas i stor utstr\u00e4ckning frihet n\u00e4r det g\u00e4ller den v\u00e4g som tas och de resurser som anv\u00e4nds. Detta kan leda till att godk\u00e4nda offentliga skolor (alternativa skolor) kan vara s\u00e5 fundamentalt annorlunda \u00e4n offentliga skolor n\u00e4r det g\u00e4ller hela deras struktur att det till exempel inte \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r deras elever att byta till det offentliga skolsystemet innan utbildningsprogrammet \u00e4r slutf\u00f6rt (BVerfGE 27, 195,205; BVerfG, beslut av den 8 juni 2011, 1 BvR 759\/08) eller att byta till \u00f6nskad typ av skola (t.ex. gymnasium). <\/div><\/div><\/div>

\u00c4r intyg fr\u00e5n Bekenntnisschulen lika mycket v\u00e4rda som intyg fr\u00e5n statliga skolor?<\/a><\/h4><\/div>
Ja, om friskolan \u00e4r erk\u00e4nd av staten (i NRW: ”godk\u00e4nd\") - detta \u00e4r n\u00e4stan alltid fallet med protestantiska Bekenntnisschulen.<\/div><\/div><\/div>

Hur finansieras frist\u00e5ende Bekenntnisschulen? Varf\u00f6r m\u00e5ste man betala skolavgift d\u00e4r? <\/a><\/h4><\/div>
Tyv\u00e4rr diskriminerar staten elever i friskolor och ger betydligt mindre bidrag (endast ca 60-70%) \u00e4n till elever i statliga skolor. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste friskolorna tyv\u00e4rr ta ut skolavgifter eller be om donationer - oftast i en glidande skala beroende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarnas inkomst. Inget barn utesluts av ekonomiska sk\u00e4l! <\/div><\/div><\/div>

Vilka \u00e4r de juridiska skillnaderna mellan frist\u00e5ende skolor och frist\u00e5ende daghem?<\/a><\/h4><\/div>
Fria skolor \u00e4r lagligt skyddade som en grundl\u00e4ggande r\u00e4ttighet i den tyska grundlagen (Grundgesetz, artikel 7 paragraferna 4 och 5), fria daghem i Social Code VIII \u00a7 3 och andra.<\/div><\/div><\/div>

Vad \u00e4r Bekenntnisschulen?<\/a><\/h4><\/div>
Artikel 12.3 i NRW:s delstatsf\u00f6rfattning definierar:
”I Bekenntnisschulen undervisas och utbildas barn av katolsk eller protestantisk tro eller av ett annat religi\u00f6st samfund enligt principerna f\u00f6r det aktuella trossamfundet.\"
F\u00f6rutom de tv\u00e5 stora kyrkornas trosbek\u00e4nnelser erk\u00e4nner domstolarna ”den tyska evangeliska alliansens gemensamma trosgrund\" och mennoniternas trosbek\u00e4nnelse som ”trosbek\u00e4nnelser\".
En konfessionell grundskola kan grundas av kristna f\u00f6r\u00e4ldrar i enlighet med artikel 7.5 i grundlagen om de har en gemensam bek\u00e4nnelse (inte: konfession) och endast anst\u00e4llda med samma bek\u00e4nnelse anst\u00e4lls. Elever som inte delar denna konfession men som vill l\u00e4ra sig om den kan ocks\u00e5 tas emot, enligt den federala f\u00f6rvaltningsdomstolen i tv\u00e5 v\u00e4gledande domar 1992 (m\u00e5lnummer 6 C 3\/91 och 6 C 5\/91).
Bekenntnisschulen p\u00e5 gymnasieniv\u00e5 har mindre str\u00e4nga krav n\u00e4r det g\u00e4ller konfession.
Trots en stor frihet \u00f6vervakar skolmyndigheterna i respektive delstat i slut\u00e4ndan ocks\u00e5 Bekenntnisschulen.<\/div><\/div><\/div>

F\u00e5r Bekenntnisschulen skilja sig fr\u00e5n de statliga skolorna?<\/a><\/h4><\/div>
De inte bara f\u00e5r, utan i fallet med grundskolor m\u00e5ste de till och med, eftersom dessa endast f\u00e5r grundas om de \u00e4r annorlunda (till exempel en protestantisk Bekenntnisschulen med motsvarande kristen karakt\u00e4r) - detta f\u00f6reskrivs i artikel 7.5 i grundlagen.\nGymnasie- och yrkesskolor f\u00e5r, men m\u00e5ste inte, skilja sig fr\u00e5n statliga skolor.<\/div><\/div><\/div>

Vad betyder ”statligt erk\u00e4nd alternativ skola\"?<\/a><\/h4><\/div>
Alternativa skolor motsvarar skolformerna i det statliga skolsystemet och undervisar i de statliga kunskapsm\u00e5len - men ocks\u00e5 mer (t.ex. kristendomskunskap). De har r\u00e4tt att arbeta enligt sina egna undervisnings- och utbildningsmetoder om dessa \u00e4r likv\u00e4rdiga (men inte lika!) med de statliga skolorna. <\/div><\/div><\/div>

Vad \u00e4r en ”friskola\" och vad \u00e4r skillnaden mot en ”kommunal skola\"?<\/a><\/h4><\/div>
I den tyska sociallagen \u00e4r en oberoende organisation en institution som tillhandah\u00e5ller personal och materiella resurser f\u00f6r tj\u00e4nster och som inte \u00e4r ett offentligt eller administrativt organ (kommun, distrikt, delstat, federal regering).<\/div><\/div><\/div>

Vilken \u00e4r den r\u00e4ttsliga grunden f\u00f6r Bekenntnisschulen?<\/a><\/h4><\/div>
Grundlagen artikel 7.4 och 7.5
F\u00f6rbundsf\u00f6rvaltningsdomstolen: v\u00e4gledande domar 1992 (m\u00e5l nr 6 C 3\/91 och 6 C 5\/91).
F\u00f6rbundsstaternas grundlagar, t.ex. NRW: Artikel 12.3 i delstatens f\u00f6rfattning<\/div><\/div><\/div>

Har inte staten monopol p\u00e5 skolor?<\/a><\/h4><\/div>
Nej, artikel 7.4 i grundlagen garanterar utbildningsfrihet och den grundl\u00e4ggande r\u00e4tten att etablera en fri (privat) skola: ”R\u00e4tten att etablera offentliga skolor \u00e4r garanterad.\" I m\u00e5nga delstatliga skollagar anges ocks\u00e5 att friskolor ”kompletterar och berikar\" det offentliga skolsystemet (t.ex. SchulG NRW \u00a7 100, Privatschulgesetz Baden-W\u00fcrttemberg \u00a7 1).<\/div><\/div><\/div>

Hur uppn\u00e5s social m\u00e5ngfald p\u00e5 protestantiska friskolor (trots de tyv\u00e4rr n\u00f6dv\u00e4ndiga skolavgifterna)? <\/a><\/h4><\/div>
V\u00e5ra skolor bes\u00f6ks av barn och ungdomar fr\u00e5n alla inkomstniv\u00e5er eftersom de avgifter som kr\u00e4vs av f\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4r differentierade beroende p\u00e5 inkomst och familjestorlek (vanligtvis reducerad f\u00f6r det andra barnet, till exempel, och gratis f\u00f6r tredje och ytterligare barn). Om det finns sociala sv\u00e5righeter trots denna glidande skala kan f\u00f6r\u00e4ldraavgifterna avskaffas helt. <\/div><\/div><\/div><\/div>\n\n

Kan vi inte svara p\u00e5 din fr\u00e5ga? Vilken information tycker du saknas?<\/a><\/p>\n\n

\n

<\/p>

    <\/ul><\/div>\n
    \n
    \n<\/fieldset>\n

    Ber\u00e4tta g\u00e4rna vad du saknade.<\/h4>\n

    Detta kommer att hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rb\u00e4ttra svaren.<\/p>\n